Kan inte nå servern
281
894350

Axel Nilsson

(Sverige, 1889-1981)
Utropspris
20 000 - 25 000 SEK
1 750 - 2 190 EUR
1 820 - 2 280 USD
Klubbat pris
14 000 SEK
Omfattas av följerätt

Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:

I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto

Köpinformation
Bildrättigheter

Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.

För konditionsrapport kontakta specialist
Lena Rydén
Stockholm
Lena Rydén
Chef konst, specialist modern och klassisk konst
+46 (0)707 78 35 71
Axel Nilsson
(Sverige, 1889-1981)

"Traneberg"

Signerad Axel Nilsson. Utförd omkring 1912. Blandteknik på papper 20 x 25 cm.

Proveniens

Konstnärens första hustru, Martha Andersson
Såld på auktion efter henne 1967, då förvärvad av Sven Björkman, Stockholm.

Litteratur

Axel Elvin ”Axel Nilsson”, SAK, Stockholm 1970, avbildad sid 18, text sid 18-19, 172.

Övrig information

Detta verk utgör ett av de absolut första exemplen på de i dag så högt skattade naivistiska stockholmsskildringar som konstnärskamraterna Hilding Linnqvist, Eric Hallström, Gideon Börje och Axel Nilsson utför på 1910-talet. Målningen

”Traneberg” var under många år okänd. Axel Nilssons första hustru, Martha, hade vid skilsmässan kommit att få behålla flera av konstnärens ungdomsarbeten, både skisser och fullgångna verk. Det var vid en tidpunkt då man i konstvärlden ännu ej hade insett storheten i 1910-talets svenska naivism. När så dessa verk väcktes ur sin törnrosasömn i samband med att kvarlåtenskapen efter Martha såldes på två auktioner 1967 var konstnären enligt levnadstecknaren Axel Elvin inte i den situation att han kunde köpa in mer än ett par arbeten i det material för vilket han aldrig fått ett öre. Elvin skriver: ”Han tog det resignerat, och han sa inte nej till dem som efteråt vände sig till honom för att få inköp signerade, förutsatt att det gällde saker som han ansåg värda att signera.” Ett av de verk som han verkligen ansåg värt att signera var den nu aktuella målningen från Traneberg.

Upptäckten av denna lilla pärla blev något av en sensation. Axel Elvin låter avbilda målningen i sin bok om konstnären och förundras över det tidiga verkets kvaliteter. Han konstaterar att motivet från Traneberg med flottbron är utförd före tillkomsten av pontonbron (1914), troligen omkring 1912 och beskriver målningen på följande vis: ”Den äger redan den sammansatthet som är typisk för ungdomens finaste verk. Stämningen är något duven, med en beslöjad himmel och dunkla berg och olivgröna träd på Tranebergssidan, men samtidigt med friska accenter, ibland i gouache: det blå taket på den brunröda fabriksbyggnaden, ljust emaljblå stråk som glitter i vattnet.”

Axel Elvins avslutande ord om ”glitter i vattnet” leder osökt tankarna till den flera år senare utförda målningen ”Vårbrytning” (1921, Moderna Museet). Det är även frapperande att se hur Axel Nilsson redan vid denna tidpunkt har lärt sig att utnyttja den blå färgen som en effektfull accent, den färg som skulle komma att bli något av ett signum för hans absolut främsta verk.

I och med upptäckten av Axel Nilssons tidiga verk ”Traneberg” kunde en viktig bit - kanske t o m det första exemplet - adderas till den färgstarka mosaik som utgör den svenska naivismens stockholmsskildringar från 1910-talet.

Konstnär

Axel Nilsson var en svensk bildkonstnär född på Gotland. Han studerade vid Tekniska skolan och Konstakademien i Stockholm. Nilsson brukar tillsammans med Hilding Linnqvist och Eric Hallström räknas till de stora svenska naivisterna under 1910-1920-talet. Nilsson tillhörde ”Smeduddskolonin”, var medlem i Färg och Form och knuten till Gösta Olson på ”Svensk-Franska Konstgalleriet”. Nilssons konstnärskap brukar betecknas som lyriskt och hans motiv är ofta självporträtt, interiörbilder, Italienska landskap och nakna figurer. Hans kraftiga penselföring i dämpad kolorit ger ett harmoniskt uttryck och är kännetecknande för Nilsson. Han skiljde sig från de övriga naivister genom att inte knyta an till litteraturen. Han var sparsam både med detaljerna och med de naiva förvridningarna och lät gärna människor spela huvudrollen i målningarna. 1920-22 bodde han i Sjövillan på Smedsudden vid Riddarfjärden. Där utvecklades det realistiska måleriet, som senare blev så betecknande för honom. Som motiv valde han gärna det som fanns i hans närmste omgivning, utsikter, interiörer och stilleben, som han återgav med verklighetens ljus.

Läs mer