946285

245. GÖSTA ADRIAN-NILSSON, "Katarinahissen III".

Signerad G.A-N. Utförd 1917. Duk 100 x 96 cm.

Följerätt
Ja
Utropspris
5 000 000 - 6 000 000 SEK / 511 771 - 614 125 EUR
Klubbat pris
7 200 000 SEK
Inropsuppdrag
Det är för sent att lämna inropsuppdrag.

Inropsuppdrag kan lämnas fram till 10 nummer innan detta föremål klubbas.

Utställningar

Gummesons konsthall, Stockholm, 1918, katnr 6 (då under titeln "Matroser vid Katarinahissen III).
Liljevalchs konsthall, Stockholm, "GAN - retrospektivt", 1958, katnr 54.
Liljevalchs konsthall, Stockholm, "GAN 1884-1965", 1984.
Malmö konsthall, "GAN", 1984, kat. nr. 54.

Litteratur

Jan Torsten Ahlstrand, "GAN Gösta Adrian Nilsson", 1985, avbildad helsida i färg, sid 95.

Övrigt

I augusti 1914 återvände GAN till hemstaden Lund efter sin halvtannat år långa vistelse i Tyskland. Den stora internationella utställningen Erster Deutscher Herbstsalon hösten 1913 på Der Sturm i Berlin, där Herwarth och Nell Walden mönstrade den nya kontinentala modernismen med expressionism, futurism och kubism, blev en kick för livet för GAN. Tillbaka i Lund 1914-1916 skapade han sin personliga syntes av intrycken från Berlin, en futuristisk kubism mättad med expressionistiska färger. I oktober 1915 ställde han ut sitt nya modernistiska måleri i Lund universitets konstmuseum. Bland de utställda målningarna fanns både Katarinahissen I och Katarinahissen II.

Katarinahissen III målade GAN sedan han i september 1916 hade flyttat upp till Stockholm i samband med sin debututställning i huvudstaden, i Gummesons konsthall. Katarinahissen med sitt svarta järnskelett blev en omtyckt modernitetssymbol bland moderna svenska konstnärer. I sin dagbok antecknade GAN: ”Det blev icke cowboys – utan Katarinahissen no. 3 med rovdjurssmärta och axelbreda flottister. Teckningen i svart och blått och rött är fästad på duken – och som alltid är jag ängslig och orolig. Att icke lyckas.” (Dagboken 17.10.1916.)

Först i mitten av januari 1917 – efter att ha tillbringat julen i Lund – fullbordade GAN sin i oktober påbörjade målning. ”Det är Katarinahissen III. Det svarta vinkelmönstret – en stor gulröd sol, gult och rött i ansiktena, blå kroppar i vit snö, cinnoberbågar och is. Våglinjer av grönt kallt, fläckar av indiskt gult. En trappas violetta avsatser. Hur kommer allt till - ! Det vet jag icke själv. Det ena föds ur det andra, det andra ur det tredje o.s.v.” (Dagboken 15.1.1917.) Den 16 januari arbetade han hela dagen vidare på sin målning, och två dagar senare granskade han den med kritisk blick i sin dagbok och avslutade: ”Huvudet i kanten är bäst – mittfiguren är nästan kokett!!” (Dagboken 18.1.1917.)

Katarinahissen III är en stark öppning till den rad av sjömansmålningar som skulle följa under 1917. Ovanför Katarinahissens svarta skelett och även mitt i tavlan har GAN målat den romerska siffran III för att signalera att detta är hans tredje version av den välkända hissen vid Slussen. Solskivans orangefärgade skiva kontrasteras mot de kallt gröna våglinjerna, de cinnoberröda bågarna mot matrosernas mörkt koboltblå uniformer. Eld och vatten, passion och järnhård konstruktion, motsatsernas dialektik och förening. Längst ned i målningen ett kraftfullt matrosansikte med en cigarrett i munnen, liksom på väg att försvinna ut ur bilden. På uniformsmössan läser man namnet Wasa, dvs. pansarbåten Wasa. Troligen tänkte GAN på flottisten Jack Hårdstedt, som han hade en flerårig relation med, när han målade det tuffa rödbruna sjömansansiktet.

I januari 1918 ställde GAN på nytt ut i Gummesons konsthall, hans mest homogena separatutställning någonsin, vilken han gav namnet Sjömanskompositioner. Bland de 17 oljemålningarna fanns även Katarinahissen III (i katalogen med titeln Matroser vid Katarinahissen III). ”Jag har kallat min utställning sjömanskompositioner”, skriver GAN i sitt långa katalogförord och fortsätter: ”Mina tavlors motiv – icke motiv i impressionistisk eller expressionistisk eller överhuvud –istisk mening – är sjömannen, hans liv, hans värld. Jag har sökt realisera sjömannens väsen: de brokigt böljande äventyren, den raka, grå disciplinen, den mörka blå viljan och den eldfärgade passionen.”

GANs idealistiska konstsyn kommer väl fram i följande citat: ”I all stor konst har den geometriska konstruktionen, om än naturalistiskt förklädd, varit en bärande kraft till formgivning – varit organisatören, som givit tavlan dess enhet av sluten komposition inom ramens gränser. I den geometriska linjens förenkling och klarhet ligger formeln, med vilken den nya konsten skall bilda sig en stil, jämbördig, ja, överlägsen vad konsten hittills frambragt som stil. /…/ I mina målningar är den geometriska konstruktionen påtaglig. Den har emellertid icke uppstått genom studiet av Euclides problemsamling, den har uppstått ur sig själv, under utvecklingen av formernas förenkling och korrespondens.”

Hundra år senare vågar jag konstatera att GANs sjömansmålningar med sitt kamouflerade homosexuella symbolspråk i en högst personlig modernistisk stil är unika i den europeiska modernismens historia.

Jan Torsten Ahlstrand
Konsthistoriker och GAN-expert

Lund 6.9.2017.

Kontakta ansvarig katalogiserare

Lena Rydén

Stockholm

Lena Rydén
Specialist modern konst, grafik

+46 (0)70 778 35 71
lena.ryden@bukowskis.com

Köpinformation

Fullständiga köpvillkor

Transporter

Hur lägger jag bud

Skapa konto