Kan inte nå servern
251
962343

Anders Zorn

(Sverige, 1860-1920)
Utropspris
4 000 000 - 6 000 000 SEK
353 000 - 530 000 EUR
368 000 - 552 000 USD
Klubbat pris
3 450 000 SEK
Köpinformation
Anders Zorn
(Sverige, 1860-1920)

"Loppan"

Signerad Zorn och daterad 1918. Olja på duk 122 x 92 cm.

Tilläggslista

Förtydligande/tillägg till den kortfattade informationen i den tryckta katalogen: Införselmoms tillkommer på klubbat pris. För ytterligare information vänligen kontakta kundservice, alternativt +46 8-614 08 00.

Införselmoms

Införselmoms (12%) tillkommer på klubbat pris. För ytterligare information vänligen kontakta kundservice, alternativt +46 8-614 08 00.

Proveniens

Fru R. Levin; förvärvad av en europeisk samlare omkring 1950; privat samling; Sotheby's, London, "The Scandinavian Sale (Property of a Private Collector)", 28 juni 1999, kat nr 20; J.E. Safra Collection (förvärvad på ovanstående auktion).

Utställningar

Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Anders Zorn. Minnesutställning", 1 mars - 6 april 1924, kat nr 189.

Litteratur

Tor Hedberg, "Anders Zorn. 1894-1920", SAK, 1924, omnämnd sid 144-145 samt avbildad sid 140, Bild 96; Gerda Boëthius, "ZORN. Tecknaren, Målaren, Etsaren, Skulptören", 1949, upptagen i katalogen under år 1918, sid. 555, omnämnd sid 513 samt avbildad helsida, Fig. 309; Gerda Boëthius, "Anders Zorn. An international Swedish artist. His life and work", 1954, avbildad helsida, Pl. 343 (under titeln "The Flea").

Övrig information

”Loppan” från 1918 är en utsökt interiör från Gopsmor i vilken Zorn ägnar sig åt ett inträngande studium av sammansatta ljusproblem, där olika ljuskällor möts i närvaron av ett gammalmästerligt ljusdunkel. Dagsljuset, som dominerar kompositionen, kommer in från fönstret till höger och belyser modellens vänstra sida samtidigt som brasan i eldstaden lyser upp förgrunden och reflekteras i murarnas tegel samt kittelvindans järn. Betraktaren kan nästan förnimma den varma luften från spisens knappt synliga eld. Zorn excellerar även som kolorist där han trots sin begränsade palett frammanar ett djupt, mustigt samt delikat valörmåleri, bitvis accentuerat av moradräktens magd samt hårband.

Motiven från Gopsmor tillkom med ett allvarligt uppsåt. Zorn kom från en bygd med ålderdomliga sedvänjor och enkla förhållanden. Hans folklivsskildringar tillkom i en tid när industrialismen hotade nedärvda livsmönster och målningarna fick karaktären av okomplicerade motbilder till den allt snabbare utvecklingen mot ”modernitet”.

Hans Henrik Brummer har talat om ”ett fördjupat emotionellt innehåll, vilket i detta sammanhang kan beskrivas som en mild kärlek till hembygden” och fortsätter sitt resonemang med att konstatera:
”Hans bilder från Gopsmor berättar om sensualismen hos en okonstlad livsform. Att han skildrade ett arkadiskt lyckorike var helt i enlighet med hans konstnärliga program. Den omfattande produktionen från Gopsmor uppvisar en stor variationsrikedom och består till stor del av folkkära bilder”.

Konstnär

Anders Zorn föddes i Mora 1860. Redan vid unga år förstod man att han hade konstnärliga anlag, 1875 reste han därav till Stockholm och började som elev vid dåvarande Slöjdskolan (nu Tekniska högskolan) i Stockholm och inom kort började han på Konstakademin. Från början tänkte han bli skulptör, men inom kort tog akvarellmåleriet över, det medium som skulle bli hans ända fram till 1887. På elevutställningen 1880 fick Zorn sitt genombrott med akvarellen "I sorg". Följande år vinner Zorn också internationellt rykte som porträttmålare. Hans akvarellmåleri når snart sin absoluta höjdpunkt, hans mest kända verk från perioden är Vårt dagliga bröd från 1886. Kort därefter övergår Zorn till oljemåleri, vilket sker med omedelbar framgång. Huvudsakligen vilade hans rykte på hans porträttkonst och han kom att avporträttera många storheter, till och med presidenter, exempelvis avporträtterades Theodore Roosevelt i en etsning. Just hans etsningar kom i hög grad att bidra till hans framgång. I slutet av 1880-talet började Zorn att arbeta i den genre som alltmer skulle komma att bli hans kännetecken, nakenhet i det fria. Vattnets rörelser och ljusets reflexer på vattenytan hade länge intresserat honom och nu komplicerades motivet genom att placera en modell vid eller i vattnet, i syfte att skildra en syntes mellan natur och människa. 1896 flyttade makarna Zorn hem till Sverige och Zorngården i Mora, som medförde ett ökat intresse för hembygden, vilket kom att speglas i hans kommande måleri. Av konstnärens scener från Moratrakten, dess allmoge och urgamla traditioner var "Midsommardansen", idag vid Nationalmuseum, den målning som Zorn själv värderade högst.

Läs mer