Kan inte nå servern
365
932605

John Bauer

(Sverige, 1882-1918)
John Bauer, Pojkar från ett läger i Ripainen, Jukkasjärvi, Lappland.
John Bauer, Pojkar från ett läger i Ripainen, Jukkasjärvi, Lappland.
John Bauer, Pojkar från ett läger i Ripainen, Jukkasjärvi, Lappland.
John Bauer, Pojkar från ett läger i Ripainen, Jukkasjärvi, Lappland.

Pojkar från ett läger i Ripainen, Jukkasjärvi, Lappland

Signerad John Bauer och daterad Ripainen 1904. Gouache, tusch och täckvitt på papper 22,5 x 32,5 cm.

Följerätt: Nej
Utropspris: 

40 000 - 50 000 SEK

3 780 - 4 730 EUR

3 850 - 4 810 USD

Klubbat pris: 
30 000 SEK
Litteratur

Harald Schiller, "John Bauer. Sagotecknaren", SAK, 1935, möjligen identisk med " 'Pojkar från ett lappläger vid Ripainen, Jukkasjärvi', med tre små lappojkar,...", omnämnd sid 68.

Övrig information

Motivet härrör från den unge John Bauers första stora beställning som konstnär och illustratör. Harald Schiller skriver i "John Bauer. Sagotecknaren", 1935:

"C.A.V. Lundholm skulle på sitt förlag utgiva en brett lagd skildring i ord och bild av Lappland. Några år tidigare hade Kiruna upptäckts och storindustrien höll på att underlägga sig den forna ödemarken.Lappland blev med ens det stora svenska framtidslandet, mot vilket allas blickar riktades. Lundholm fann då tiden lämplig att i ett verk skildra denna relativt okända del av Sverige, och han vände sig därför till Luleåstiftets biskop O. Bergqvist samt den framstående Lapplandsforskaren Fredrik Vilhelm Svenonius med en anhållan om att de ville redigera ett dylikt verk. Förslaget accepterades. Det gällde så att få lämpliga illustratörer. En hel stab av landskapsmålare mobiliserades, bl. a. Alfred Thörne, T. Hoving, Karl Tirén, P. Holm, H. Lindqvist och John Bauer, vilka skulle stå för bildmaterialet i färg".

På eftermiddagen den 15 juli påbörjade Bauer sin resa norrut. Den 20 juli anlände Bauer Kiruna där han, förutom att införskaffa de sista delarna av sin utrustning, tjusades av "det härliga" Torneträsk, där han utförde sin första målning med motiv från träsket och fjällen på norra sidan från sluttningen av Nuolja.

Schiller skriver: "Som få svenskar kom han att uppleva Lappland. Vildmarkssonen från Vättertrakten mötte ovan polcirkeln en natur ägnad att tilltala hans kynne. Den stora tystnaden och stillheten, de oändliga vidderna, de blånande fjällkammarna, den slutna och tystlåtna befolkningen fann i honom en förstående tolk. [...] Dessa Lapplandsbilder äga betydelse för förståendet av Bauers utveckling, därigenom att de visa, hur hans sagogestalter till utseende och kostymering fått låna åtskilligt av lapparna. I ett par av bilderna spårar man för första gången de drag, som prägla Bauers konst, sedan den övervunnit alla påverkningar och helt blivit sig själv. Redan den lapska klädedräkten ger honom många uppslag. Från den får han kolten med det breda bältet, den svängda kniven, de virade benkläderna, de toppiga pjäxorna och den spetsiga luvan. De bauerska trollens lurviga skinnkläder torde till stor del vara minnen från kåtornas ren- och vargskinn, vilka konstnären ofta prisar i sina brev. [...] Också för djurvärlden fick konstnären nu en ny blick. [...] De blevo oupplösligen förenade med den ödemarkens mystik, vilken blev det starkaste minnet för Bauer från hans vistelse norr om polcirkeln. Hans blivande trollvärld fick alltså många och viktiga inslag från Lappland. De närmaste åren skulle hans naturuppfattning bliva mer konkret och samtidigt mer monumental under vistelsen i Vätterntrakten, där han en dag finner Humpe".

När mot mitten av augusti de ljusa nätterna började försvinna och kåtans eld spred ljus i vrårna var Bauer färdig att resa hem vilket skedde med tåg den 18 augusti. I brev hem till Ester Ellqvist skrev Bauer: "Esther, du säger att människan utträtt ur naturen, att hon ingenting har gemensamt med den. Lapplands folk äro ett med den.---".

Köpinformation