Kan inte nå servern
607
1190922

Ernst Josephson

(Sverige, 1851-1906)
Har du ett liknande föremål du vill få värderat? Vi har de högsta slutpriserna i Skandinavien. Kontakta oss.
Köpinformation
Ernst Josephson
(Sverige, 1851-1906)

"Den fjortonde juli"

Signerad Ernst Josephson och daterad Paris 1883. Olja på duk 90 x 119 cm.

Införselmoms

Införselmoms (12%) tillkommer på klubbat pris. För ytterligare information vänligen kontakta kundservice, alternativt +46 8-614 08 00.

Proveniens

Grosshandlare Wilhelm Josephson (konstnärens farbror, omkring år 1893); grosshandlare John Josephson, Stockholm (son till ovanstående, tillika konstnärens kusin, omkring 1923); fru Ellen Josephson, Stockholm (hustru till/änka efter ovanstående, omkring 1942-1951); Nordén Auktioner, Stockholm, auktion 18, 17 maj 1995, kat nr 102; J.E. Safra Collection (förvärvad på ovanstående auktion).

Utställningar

Palais des Champs-Élysées, Paris, "Paris-Salon, Exposition des Beaux-Arts", 1883, kat nr 1283; "Nordiska konstutställningen", Köpenhamn, juli 1883, kat nr 46; "Exposition universelle de 1889", Paris, kat nr 54; "Ernst Josephson. Utställning", Stockholm, februari 1893, kat nr 47; Konstnärsförbundet, "Minnesutställning 1885-1905", kat nr 209; Konstnärsförbundet, utställning, Berlin, 1910, kat nr 88; Kungliga Akademien för de fria konsterna, Stockholm (utställning anordnad av Sveriges Allmänna Konstförening), "Ernst Josephson", 1923, kat nr 74; Galerie S:t Lucas, Stockholm, "Ernst Josephson. Målningar ur privata samlingar", 1942, kat nr 56; Nationalmuseum, Stockholm, "Opponenterna av 1885. Utställning till sextioårsminnet av det första moderna genombrottet i svensk konst", 16 mars - 16 maj 1945, kat nr 26; Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Ernst Josephson. Minnesutställning", utställning anordnad av Nationalmuseum, Göteborgs Konstmuseum och Liljevalchs Konsthall, 1951, kat nr 142; Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, "Ernst Josephson", 14 november 1991 - 1 mars 1992, kat nr 42; Borås konstmuseum, "Ernst Josephson", 15 mars - 17 maj 1992.

Litteratur

Godfrey Renholm, 'Salonen i Paris', artikel i Göteborgs Posten, 19 maj 1883; Karl Warburg, Göteborgs Handels-och Sjöfartstidning, 14 juli 1883; Carl Rupert Nyblom, Post-och inrikes tidningar, 28 juli 1883; Richard Kaufmann, Göteborgs Handels-och Sjöfartstidning, 1883; Karl Wåhlin, "Ernst Josephson. En minnesteckning. Senare delen (II) 1879-1906", SAK, 1912, omnämnd sid 74 och avbildad helsida sid 73; Georg Pauli, "Ernst Josephson", 1914, sid 30-31; Georg Pauli, "Opponenterna", 1927, omnämnd sid 12; Sixten Strömbom, "Konstnärsförbundets historia", vol. I, 1945, omnämnd sid 166 och 182; Erik Blomberg, "Ernst Josephson. Hans liv", 1951, omnämnd sid 311-313 och avbildad sid 311; Erik Blomberg, "Ernst Josephsons konst", 1956, omnämnd sid 149 och avbildad sid 150; 'Paintings and Drawings by Ernst Josephson, 1851-1906', artikel i utställningskatalog, Portland Art Museum, Oregon/California Palace of the Legion of Honor, San Francisco/La Jolla Museum of Art, California/University Gallery, University of Minnesota, Minneapolis/Gallery of Modern Art, New York, 1964-1965, sid. 22 ("Salon accepts 'Fourteenth of July' "); Per-Olov Zennström, "Ernst Josephson", 1978, omnämnd sid 134-135 och avbildad sid 144; Ingrid Mesterton m.fl. 'Ernst Josephson (1851-1906), Bilder und Zeichnungen', artikel i utställningskatalog, Städtisches Kunstmuseum, Bonn (22 mars - 6 maj 1979)/Bochum Museum, Bochum (19 maj - 20 juni 1979); Henri Usselman, '14 juillet d'Ernst Josephson', artikel i Konsthistorisk tidskrift, 1983, sid 75-82; Hans Henrik Brummer, "Ernst Josephson. Målare och diktare", 2001, omnämnd sid 115.

Övrig information

Denna imponerande skildring av firandet den fjortonde juli utfördes i Ernst Josephsons nya ateljé vid Rue Monsieur le Prince, Montparnasse i Paris. Josephson hade hyrt den nya ateljén år 1882, efter återkomsten från en längre vistelse i Spanien vilken tog sin början år 1881.

Kännaren av Ernst Josephsons konst, Erik Blomberg, skriver följande om "Den fjortonde juli" i sin bok från 1956:

"Tillbaka i Paris fortsätter han folklivsskildringen i en ny miljö men med tydlig kontinuitet till de spanska ämnena. I 'Den 14 juli' har han sammanfört några italienska modeller, utstyrda som gatumusikanter på väg att fira den franska nationalfesten. Han har radat upp dem mot fönstret i sin ateljé vid Rue Monsieur le Prince i Montparnasse med den tydliga avsikten att illudera utemåleri. Fönsterinfattningen har han dolt med grönska. Till vänster skymtar en blågrå himmel över de parisiska hustaken, med deras typiska skorstenssilhuett. På andra sidan ser man de övre våningarna och taket på en huslänga, där uthängda trikolorer anger dagens datum. Genom att avbilda sina modeller marscherande förbi har Josephson velat ge intrycket av att också gatuvyn är något tillfälligt, försvinnande. I själva verket var det den utsikt han såg varje dag i sin ateljé tre trappor upp mot gården. Det är det lägre gårdshusets tak man ser skymta mellan de båda barnen till höger på tavlan. En av de plåtpipor som kröner skorstensmuren finns ännu kvar i sin ursprungliga form på en annan skorsten. Huset med balkongen befinner sig däremot på andra sidan en gata (Rue Racine), skild från gårdshuset. [...] Bortsett från en liten tillbyggnad på taket är detta hus med sina vindskupor, sitt balkongräcke och sina fönsterluckor exakt detsamma som på målningen. Det visar med vilken skrupulös realism Josephson vid denna tid arbetade direkt efter naturen".

Till Josephons stora glädje antogs målningen till den prestigefulla "Paris-Salon, Exposition des Beaux-Arts" på Palais des Champs-Élysées i Paris år 1883. Målningen kom senare även att ställas ut på "Exposition universelle de 1889" i Paris.

I sin tidningsartikel om 1883 års Salong i Paris (vilken intressant nog infördes i GHT den fjortonde juli [!] 1883...) skrev Karl Warburg:

"Ernst Josephson framträder på denna utställning med mycken styrka och visar sig tillhöra Pariserskolans mest utpreglade 'venster', med den liflighet och rörlighet i målningssättet, som utgör 'impressionismens' styrka. I synnerhet har ett större stycke från hans pänsel; 'italienska musikanter, som återvända från fästen 14 juli' väckt förtjänt uppmärksamhet för sanning, lif samt kraft i modelleringen".

Konstnär

Ernst Josephson var en svensk bildkonstnär född i Stockholm. Han studerade vid Konstakademien i Stockholm, vid Ecole des Beaux-Arts, på Louvren samt på resor till Holland, Italien och Frankrike. Josephson organiserade och ledde opponentrörelsen som motsatte sig Konstakademiens arbete och krävde en modernisering och reformering av konstutbildningen och konstnärsstödet. I opponentrörelsen ingick även konstnärer som Richard Berg, Nils Kreuger, Karl Nordström, J.A.G. Acke, Gustaf Fjaestad och Eugène Jansson. Två kända verk av Josephson är ”David och Saul” från 1878 och ”Strömkarlen” från 1884. Som porträttmålare utförde han en rad storartade bilder bl.a. av konstnärskollegor och landskapscener, präglade av psykologisk skarpblick och vittnande om hans lysande färgbegåvning. I stora skildringar med historiska och bibliska motiv framträder ett dramatiskt färg- och ljusspel i målningarnas många detaljer. Hans liv kom att präglas av personliga tragedier inom familjen jämsides med stora framgångar som konstnär, dock inte av ekonomiskt slag. Utblottad började han ägna sig åt spiritism och religiösa grubblerier och drabbades av sinnessjukdom. Under sjukdomstiden skapade han ett stort antal visionära målningar och teckningar med motiv från sagornas och myternas värld. Josephson är en av Sveriges främsta konstnärer genom tiderna.
Representerad på alla stora museer i Sverige samt i Danmark, Norge och Finland.

Läs mer