Kan inte nå servern
664
1306522

Helene Schjerfbeck

(Finland, 1862-1946)
Helene schjerfbeck, "flicka med blått band".
Helene schjerfbeck, "flicka med blått band".
Helene schjerfbeck, "flicka med blått band".
Helene schjerfbeck, "flicka med blått band".
Helene schjerfbeck, "flicka med blått band".
Helene schjerfbeck, "flicka med blått band".
Helene schjerfbeck, "flicka med blått band".
Helene schjerfbeck, "flicka med blått band".
Helene schjerfbeck, "flicka med blått band".
Helene schjerfbeck, "flicka med blått band".
Helene schjerfbeck, "flicka med blått band".
Helene schjerfbeck, "flicka med blått band".

"Flicka med blått band"

Utförd 1909. Akvarell, gouache och pastell på papper 46 x 34 cm. Osignerad.

Följerätt: Nej
Utropspris: 

2 500 000 - 3 000 000 SEK

245 580 - 294 695 EUR

Klubbat pris: 
14 250 000 SEK
Proveniens

Rammakare Kahlroth (Schjerfbecks rammakare, vilken förvärvade målningen direkt från henne i början av 1910-talet); jägmästare Einar Reuters samlingar, Finland (förvärvad från Kahlroth någon gång innan 1915); fru Tyra Reuters samlingar; i arv; Christie's, London, "Impressionist & Nineteenth Century Art", 24 juni 1998, kat nr 40; privat samling; Sotheby's, London, "19th Century European Paintings", 3 juni 2003, kat nr 216; privat samling.

Utställningar

Stenmans Konstsalong, Helsingfors, "Helena Schjerfbeck 1879-1917" (Schjerfbecks första separatutställning), 17 september - 23 oktober 1917, kat nr 98; "Den Finske Kunstudstilling ved Charlottenborg", Köpenhamn, november -december 1919, kat nr 102; Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Hannes Autere, Marcus Collin, T.K. Sallinen, Helene Schjerfbeck samt finska ryor", 20 oktober - 11 november 1934, kat nr 297; Stenmans Konstsalong, Stockholm, "Helene Schjerfbeck. USA-kollektion", 17 november - 23 december 1939, kat nr 52; Stenmans Konstsalong, Stockholm, "Helene Schjerfbeck. Reprisutställning", 24 april - 19 maj 1940, kat nr 48; Stenmans Konstsalong, Stockholm, "Helene Schjerfbeck, hyllningsutställning", 23 september - 15 november 1942, kat nr 39; Helsingfors Konsthall, "Nutidskonst. Helena Schjerfbeck. Minnesutställning", 10 april - 10 maj 1954, kat nr 55; Helsingfors Konsthall, "Suomen lapsia", 3-17 oktober 1954, kat nr 39; Nordjyllands Kunstmuseum, Aalborg, Danmark, "Helene Schjerfbeck: kvinder, mandsportraetter, selvportraetter, landskaber, stilleben", 12 september - 16 november 1997; Åbo konstmuseum, "Helene Schjerfbeck: kvinnor, mansporträtt, självporträtt, landskap, stilleben", 5 december 1997 - 29 mars 1998, kat nr 21; Konstmuseet Ateneum, Helsingfors, "Helene Schjerfbeck 150 år", 1 juni - 14 oktober 2012, kat nr 303; (troligtvis) Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, "Helene Schjerfbeck 150 år", 3 november 2012 - 12 februari 2013; (troligtvis) Göteborgs konstmuseum, "Helene Schjerfbeck 150 år", 16 mars - 18 augusti 2013.

Litteratur

Gotthard Johansson, "Helene Schjerfbecks konst. Ett urval målningar, teckningar och litografier", 1940, avbildad helsida i planschdelen; Hanna och Eilif Appelberg, "Helene Schjerfbeck. En biografisk konturteckning", 1949, avbildad helsida sid 119; H. Ahtela (Einar Reuter), "Helena Schjerfbeck", 1953, omnämnd sid 94-95, avbildad helsida (plansch 49) samt upptagen i katalogen sid 361 som nr 354; Lena Holger, "Helene Schjerfbeck. Liv och konstnärskap", 1987, sid 72; (red) Leena Ahtola-Moorhouse, "Helene Schjerfbeck", utställningskatalog, Statens konstmuseum Ateneum, Helsingfors, 1992, omnämnd sid 162 samt avbildad i färg sid 161 (kat nr 210); Camilla Hjelm, "Modernismens förespråkare. Gösta Stenman och hans konstsalong", 2009, jfr version i olja, avbildad helsida i interiörfoto från Stenmans utställning år 1944, sid 200; (red) Leena Ahtola-Moorhouse, "Helene Schjerfbeck 150 år", utställningskatalog, Statens konstmuseum Ateneum, Helsingfors, 2012, omnämnd sid 16 och 180 samt avbildad helsida i färg sid 181 (kat nr 303).

Övrigt

Delvis på grund av hälsoskäl flyttade Helene Schjerfbeck år 1902 till den lilla orten Hyvinge, fem mil norr om Helsingfors. Här kom hon att leva tillsammans med sin mor i en liten lägenhet om ett rum och kök. Arrangemanget varade fram till moderns död år 1923. Under de femton första åren i Hyvinge avstod Schjerfbeck från att resa till Helsingfors. Hon fortsatte emellertid att måla och sände regelbundet in verk till utställningar och utlottningar i såväl Helsingfors som Åbo. Viss kontakt med omvärlden förelåg även under dessa år. Huvudsakligen via korrespondens med vänner samt genom prenumerationer på internationella konsttidskrifter.

Modellerna hämtades ur Schjerfbecks omedelbara närhet i Hyvinge där det vardagliga hamnade i fokus. Det var vedhuggare, arbeterskor och barn till grannar som avporträtterades och det som vi numer känner som det typiskt ”Schjerfbeckska” blev allt tydligare då isoleringen från omvärlden tilltog. Det stora intresset för de gamla mästarna, främst renässansens Cimabue och Fra Angelico samt, den något senare, El Greco kom att under denna del av konstnärskapet att spela en påtagligt tilltagande roll i hennes produktion.

Föreliggande sparsmakade samt raffinerade porträtt tillkom under dessa år vilka kom att bli en betydelsefull övergångsperiod i hennes konstnärskap. Isoleringen gav Schjerfbeck tillfälle att finna sin egen väg. Under åren i Hyvinge utvecklades Schjerfbecks säregna, förenklade och starkt koncentrerade formspråk i en uttalad modernistisk riktning.

Utmärkande för Schjerfbecks porträttmåleri från perioden är stillheten där den klassiska genrens neutralitet lämnar betydande utrymme för betraktaren att fördjupa sig i de måleriska värdena utan att distraheras av några påträngande berättande aspekter. Hennes porträtt vittnar även om hur konstnären genom sin avskärmande ensamhet har nått fram till den väsentliga kärnan i sitt inre liv där tankens koncentrerade djup bär fram ett budskap om beröring och kontakt. Det avskalade och rena måleriet var delvis påverkat av de japanska träsnitt som Schjerfbeck studerade under åren omkring 1908.

Einar Reuter skriver, med anledning av föreliggande katalognummer, följande i "Helena Schjerfbeck", 1953:

"Den lilla flickan Fanny hade hon tänkt på som modell för ett par år sedan, och nu besluter hon sig för att måla flickan. På 80-talet skulle flickan ha varit en utmärkt modell med sitt litet violettskiftande ansikte och sin mjöliga hy. Nu hade Helena gärna velat ha modellen litet annorlunda, men när Fanny sedan kommer, känner hon sitt hjärta värmas. Just en sådan liten varelse vill hon måla, känna den nära sig under några korta stunder. Hon tycker, att hon endast i en akvarell kan få fram det spröda i gestalten. Hon målar åter i grått och brunt, låter papperet ge ansiktsfärgen, sätter bara in någon tunn, blågrå skugga och litet vitt på näsan och överläppen, ockra i de hängande hårtestarna. Men målningen verkar ändå litet för färglös på detta sätt, och Helena tar djupgrön pastellfärg, som hon gnider in i bakgrunden. Då blir målningen mera mättad, får större djup. Hon tar gouache och i ett enda svep gör hon den bredskyggiga hatten svart. Litet blått stryker hon på klänningen, men hur det är, passar det inte, och hon måste 'skura' bort det. I stället drar hon ett skimrande blått band från axeln ner över bröstet - något hos modellen kräver detta blåa. Arbetet tar många månader i anspråk. Hon håller bilden vänd mot väggen, när hon inte målar på den, tar fram den gång på gång för att se på den med utvilade ögon, se vad bilden ännu fordrar, sätter in någonting nytt, ändrar någon detalj, gnider på något ställe, svagt och försiktigt. Men vilken verkan en sådan liten retusch kan ha för helheten! Allt hennes arbete tjänar bara detta enda: att få fram en glimt av det hon har sett i denna barnasjäl. Det inre liv, som vibrerar under ytan".

Enligt Einar Reuter så bevarade Schjerfbeck föreliggande komposition under en lång tid innan hon slutligen bestämde sig för att sälja den: "Länge håller hon tavlan hos sig, sedan säljer hon den till Kahlroth. Hos honom hänger den sedan i åratal, utan att någon fäster sig vid den".

Om Schjerfbeck själv kände tomhet eller saknad efter akvarellen då den väl lämnat henne är svårt att säga. Välkänt är emellertid det faktum att hon i sitt konstnärskap ofta återvände, inte sällan långt senare, till sina mest lyckade kompositioner. Det främsta exemplet härpå torde vara "Balskorna" (olja på duk, 58 x 65 cm, privat samling) från 1882 vilken utfördes i en ny version (olja på duk, 62 x 68,5 cm, privat samling) omkring 1939/1940. Även när det gäller "Flicka med blått band" fann Schjerfbeck anledning att återvända till sin ursprungliga version från 1909. Under det s.k. "Fortsättningskriget" mellan Finland och Ryssland år 1943 utförde Schjerfbeck två repliker av föreliggande motiv: "Flicka med blått band" (olja på duk, 47 x 34 cm, Ahtela 939, avbildad helsida i färg sid 334 i [red] Leena Ahtola-Moorhouse, "Helene Schjerfbeck 150 år", utställningskatalog, Statens konstmuseum Ateneum, Helsingfors, 2012, privat samling Frankrike) samt "Flicka med blått band" (kol, akvarell och gouache på papper 47 x 34 cm, Ahtela 940, Collection Gösta & Bertha Stenman; därefter i Collection Lars Schmidt & Ingrid Bergman; Christie's, London, "Nordic Art", 15 maj 2008; privat samling).

Om auktionen
Köpinformation
För konditionsrapport kontakta specialist
Pedro Westerdahl
Stockholm
Pedro Westerdahl
Specialist klassisk konst 1800/1900-tal
+46 (0)761 36 66 33