Två bortglömda genier - samling Lidströmer E110

Nynysamlingl

Fredrik August Lidströmer, gouache och akvarell. Inredningsförslag med öppen spis. Möjligen Rosersberg. 31,5 x 63,5 cm.

JONAS OCH FREDRIK AUGUST LIDSTRÖMER

Nu har Bukowskis den stora glädjen att förmedla teckningar och akvareller från släkten Lidströmers samling, som bland annat har målats av far och son, Jonas Lidströmer (1755-1808) och Fredrik August Lidströmer (1787-1856). De bägge var tekniska genier, uppfinnare och arkitekter vars gärningar hade stor inverkan på dåtidens samhälle och vilkas arbeten än idag är självklara inslag i Stockholmsbilden så som Slottsbacken, Norrbro, Kungsträdgården och Rosendal.

Föremålen är delvis olika ritningar för byggnader och slott från den här tiden, men även samtida föremål som varit i dess ägo. Släkten Lidströmer har varit få i varje generation och föremålen som nu säljs, vilka främst härstammar från Jonas och Fredrik August, har därmed kunnat bevaras genom generationerna.

VISNING: Västberga Allé 3, öppet: mån – fre: 10 – 19, lör: 11 – 15.
ONLINEAUKTION: t.o.m. 16 oktober.

TILL AUKTIONEN >

JONAS LIDSTRÖMER (1755–1808) var samtida och vän med af Chapman, Ehrenswärd, Sergel, Desprez och Gjörwell och sågs som ”sin tids Polhem” och Sveriges mekaniska snille. Han föddes i Västernorrland. Efter studier i Uppsala sökte han sig till Stockholm, utan att ha tagit någon examen, där han blev askultant i Bergskollegium 1781. Då han inte kunde avancera utan examen lockades han av F H af Chapman till Karlskrona som informator. Denne såg hans genialitet och lät anställa honom på amiralitetet. Lidström jämfördes med Christoffer Polhem för sin uppfinningsrikedom och skicklighet att finna enkla lösningar. Han kom att stå bakom en mängd mekaniska inrättningar och uppfinningar: stålsliperier, skeppsdockor, kompasser mm en mängd arbetsbesparande mekanismer, muddringsverk, stenkistor och broar. Han uppförde den 42 meter höga mastkranen i Karlskrona och ett flertal hamnar för arméns flotta t ex i Göteborg, Halmstad, Helsingborg. Från 1792 arrenderade han kronans kvarn och smedja i Lyckeby där han anlade ett i samtiden vida berömt laboratorium och vattendrivet stålsliperi.

Från 1783 utförde han även arbeten i Stockholm, på Gustaf IV Adolfs befallning planlade han 1797 vattenledningar vid Drottningholm och Haga. Åren 1798-1800 reste han obelisken på Slottsbacken på kortare tid och billigare än beräknat. Vid invigningen adlades han med namnet Lidströmer. 1802 fick han ansvaret för uppförandet av Norrbro och 1806 kunde Sergels staty av Gustav III på en av honom sinnrikt uttänkt lastflake transporterades från Hötorget till uppställningsplatsen vid Skeppsbron vars kajanläggning han också utformat. Jonas Lidströmer blev överstelöjtnant-mekanikus och var preses för Kungl. Vetenskapsakademien, ledamot av Akademien för de fria konsterna och Kungliga Krigsvetenskaps Akademien. Han var också chef för Mekaniska skolan i Karlskrona, dåtidens mest kvalificerade tekniska utbildning. Bland hans lärjungar förutom sonen Fredrik August kan nämnas Fredrik Blom.

FREDRIK AUGUST LIDSTRÖMER (1787–1856). Han antogs redan som 5-åring som lärling vid örlogsvarvet och kom till Stockholm för att bistå sin far Jonas i arbetet med resningen av obelisken på Slottsbacken liksom Norrbro. Han slutförde från 1808 det av fadern planerade förstärkningsarbetena av kajområdet kring Gustav III :s staty. Från 1815 projekterade och ledde han anläggandet av bl a Strömparterren, postamentet till Karl XIII:s staty, kajerna vid Logården, Helgeandsholmen, Södra Blasieholmen samt den kaj som byggdes vid Nybroviken i samband med utfyllandet av det s k Katthavet, nuvarande Berzelii park.

Fredrik August avancerade också till överstelöjtnant-mekanikus och tillhörde kretsen av officerare kring kronprinsen, sedermera Karl XVI Johan. Av denne utsågs Lidströmer till förste arkitekt vid slottsbygget på Rosendal där han även ritade kronprins Oscars paviljong samt gjorde förslag till det nya lustslottet efter branden 1819. Han efterträddes sedan av Fredrik Blom som utgick från hans skisser. Intressant är att Lidströmer och Blom följde varandra i kungens utnämningar, där Fredrik August kom först. Kvar av hans hand på Rosendal är Drottningens paviljong och Vaktstugan samt han ansvarade 1826 för resningen av den magnifika porfyrvasen på kunglig order. Han var stadsarkitekt 1818-1824. Fredrik August arbetade under Baltzar von Platen med byggnationen av Göta Kanal, den tidens mest påkostade och tekniskt avancerade bygge. Annat han utförde var Visby lasarett och Länsfängelset i Nyköping. Hans sista arbete var anläggning av Nybrokajen.

Fredrik August son med samma namn kom att bli batteriofficer på S:t Barthelemy annars övergav släkten den militära banan och blev grosshandlare samt tjänstemän.

Släkten Lidströmer har varit få i varje generation och föremålen som nu säljs, vilka främst härstammar från Jonas och Fredrik August, har därmed kunnat bevaras genom generationerna.