Egron Lundgren

Gåva av konstnären till fröken Anna Hierta (1841-1924), dotter till Lars Johan Hierta (1801-1872), tidningen Aftonbladets grundare. Mellan1856-76 innehade Hierta en våning på Brunkebergs hotell på Brunkebergstorg 2 på Norrmalm i centrala Stockholm. Lundgren hade sin ateljé i samma hus. Byggnaden bestod huvudsakligen av luxuösa våningar där förmögna hyresgäster bodde under längre tid, vilket fick August Blanche att kalla den ”en begravningsplats för penningen.” Bland andra kända personer som bott i huset märks Albert Bonnier, grundare av Albert Bonniers Förlag och konstnären Jenny Nyström. Anna Hierta ingick 1876 äktenskap med Professor Gustaf Retzius (1842-1919), son till den världsberömde anatomen, etnologen och antropologen Professor Anders Retzius (1896-1860). Gustaf Retzius var medlem av Kungliga Vetenskapsakademien mellan åren 1901-1919 och nominerades till Nobelpriset 23 gånger. Paret finansierade genom Anna Hiertas stora förmögenhet flera vetenskapliga och sociala initiativ;

Anna och Gustaf Retzius donation till Kungliga Vetenskapsakademien 1919:

Såld av Kungliga Vetenskapsakademien 2013.

Stockholm, Konstakademien, Förteckning På Oljemålningar, Aquareller och Handteckningar M. M. af Egron Lundgren Utställda i Akademiens för de fria konsterna lokal från den 10 april 1876, nr. 355 (utlånad av med. Dr. G. Retzius)

Utförd i Egypten vintern 1861-62. I ett brev daterat Kairo 3 mars 1862 till Mildhog Lundgren (1820-1886), konstnären yngre bror, skriver Lundgren (Asplund, op. cit., s. 47):

”Ibland har jag gjort ett antal illustrationer till Tusen och en Natt.”

Retzius och hans hustru ägde ytterligare en illustration av Lundgren till Tusen och en Natt, ”Allmoseutdelaren; Hassan Bedr-ed-Din på väg till Shems-ed-Dins hus”, även den avbildad i träsnitt i Förr och Nu 1874 (utst. kat., op. cit., nr. 356). Tre ytterligare illustrationer av Lundgren ur Tusen och en Natt är kända: ”Sinbad sjöfararen”, tidigare i professorskan Sophie Wisings ägo, Stockholm (Asplund, op. cit., fig 16, s. 49). ”En skeppsbruten (Sinbad?)” och ”Månskensscen”, bägge i Nationalmuseum. Enligt Asplund avsåg Lundgren möjligen att publicera dem i en engelsk utgåva av Tusen och en Natt.

Teckningar af Egron Lundgren, i Förr och Nu. Illustrerad läsning för hemmet, Band V, häfte 7, 1874 ill. 1 avbildad i träsnitt)

K. Asplund, Egron Lundgren, II, 1915, ss. 47-48, ill. fig. 15