Important Spring Sale presenterar höjdpunkter från Silveravdelningen

Jämförelser med bevarade exemplar i exempelvis Skoklosters och Nationalmuseums samlingar, samt likheter med verk av guldsmeder som Rudolf Wittkopf, Johan Friedrich och Johann Heinrich Straub och Johan Ståhle, stärker hypotesen om att skrinet är sammansatt i Sverige. Wittkopfs två bägare till kung Karl XII, idag i samlingarna på Nationalmuseum, bär flera likheter med detta skrin. Bröderna Straub, ursprungligen från Nürnberg – dåtidens europeiska centrum för filigransmide och montering – var verksamma i Karlstad och Göteborg och är kända för att ha fört tekniken till Sverige. Det är just i denna spänningsyta mellan internationell påverkan och lokal förankring som detta skrin får sin unika karaktär.

Skrinet pryds av sex gnistrande rubiner, en karneol, samt karakteristiska diamantformade lödningar – ett stilgrepp ofta kopplat till svensk tradition. De pålagda rosetterna, de gjutna figurerna och bårddekoren på lockkanten påminner om andra svenska arbeten från perioden. Motivet av Jupiter med åskvigg i handen buren av en örn, ett vanligt inslag i tyskt 1600-talssilver, adderar ytterligare lager av symbolik och kontinentala influenser.

Detta skrin saknar stämplar, vilket är vanligt för föremål av denna typ. Men just det gör det till ett spännande och eftertraktat objekt – ett föremål att utforska, diskutera och förundras över. Ett praktexempel på 1600-talets globala hantverk – där östlig detaljrikedom möter den svenska silversmidets robusta elegans. Skrinet är i ovanligt välbevarat skick då det förvarats i sitt originalfodral som är tillverkat i furu och klätt med präglat skinn.

Till katalogen