"Wyrakyra"
Signed Baertling and dated 1954 on verso. Canvas 130 x 81 cm.
Exhibitions
Galerie Aronowitsch, Stockholm, October 1984.
More information
1950-talet var Olle Baertlings viktigaste decennium. Under de första åren på 50-talet tog han längre och längre ledigheter från sitt bankarbete på Skandinaviska Banken och reste till Paris. Där i konstens Mekka kom han i kontakt med den nya på Salon des Réalités Nouvelles och sökte upp konstnärer som André Lhote, Fernand Léger, Victor Vasarely, Richard Mortensen och Auguste Herbin. Den senare blev helt avgörande för hans fortsätta utveckling som konstnär. Herbin presenterade Baertling för den framsynta galleristen Denise René som omedelbart installerade Baertling i sitt ”stall” av konstruktivister”. Baertling övergav OP-konsten som inspirerat honom en tid och började skapa en alldeles egen stil där trianglar och diagonaler blev huvudtemat. När Baertling väl försvurit sig åt det nonfigurativa, börjar han ”konstruera” tavlor. Från geometriska grundelement byggde han upp en ny bildvärld av måttförhållanden, proportioner och syntetiska, programmerade färgklanger. Allt metodiskt genomfört, den geometriska instinkten tar vid och ”den öppna formen” föds. I begreppet ”den öppna formen” strävade Baertling efter att avbilda rymd och rörelse genom sina geometriska former som fortsätter utanför bildens yta, allt som fanns i bildytan förs ut i ramkanten och vidare.
More about Olle Baertling
Olle Bærtling was born in Halmstad in Sweden and is most notable for his painting and sculpture. Bærtling studied like Bengt Lindström in Paris for André Lhote and Fernand Léger. His first exhibition took place in Stockholm in 1949. Bærtling works foremost in a geometric, non-figurative style, approaching his art as a scientist would his research. In 1956 Bærtling discovered his open form, the open trangle with sharp angles which express speed. When in 1956 he positioned the apex of the triangle beyond the boundaries of the frame, the canvas became merely a segment of an event occurring beyond our visual field. The sense of speed is emphasized by the colour, which gives the impression of higher velocities the closer to the triangle’s apex. Black outlines are strong characteristics of Bærtling’s art, while they may seem straight, they actually bend inwards towards the large fields, counteracting their outward pressure. Colour was also essential to Bærtling’s work, whereby it was imperative that they could not be found in nature and were not associated to any form or object. Thus Bærtling only utilised secondary colours: violet, orange, green, and Bærtling-white (a week green-tinted colour). His open form is most evident in the sculptures he made from 1958 onwards. Bærtling consistently delved into the interplay between colors and shapes, remaining unaffected by external artistic trends throughout his life. Today, we can see how artists such as Ann Edholm have been inspired by Bærtling's creations.
Read moreFor condition report contact specialist
Covered by droit de suite
Image rights
The artworks in this database are protected by copyright and may not be reproduced without the permission of the rights holders. The artworks are reproduced in this database with a license from Bildupphovsrätt.
