Sven X:et Erixson
Covered by droit de suite
Image rights
The artworks in this database are protected by copyright and may not be reproduced without the permission of the rights holders. The artworks are reproduced in this database with a license from Bildupphovsrätt.
For condition report contact specialist
"Det är morgon, det är Eden"
Signed Sven Erixson and dated -23. Canvas 32 x 50 cm.
Exhibitions
Gummesons konstgalleri, Stockholm, "Svensk naivism", 1949.
Riksförbundet för bildande konst, exhibition no 70.
Riksförbundet för bildande konst, exhibition no 176, "I exotiska länder".
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, 12 October - 12 November, 1961, cat no 12.
Moderna Museet, Stockholm, "Sven Erixson-utställningen", November 1969 - January 1970.
Kunstnernes Hus, Oslo, 20 January - 18 February, 1973, "Sven Erixson Bror Hjorth", cat no 5.
Färg och Forn, Stockholm, 1999, cat no 5.
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "X:et", 2003.
Literature
Åström, Holmér, Bjurström m fl, Sveriges Allmänna Konstförening, SAK, 1967, publication lxxv, "Sven Erixsons konst", p. 21-22, illustrated p. 21.
More information
"Alla dessa småmålningar bygger på direkta intryck av verkligheten. De kan vara gjorda som minnesbilder, men de är utlösta ur synupplevelser som konstnären kunnat behålla med oförminskad styrka. Mycket få av hans målningar är rena fantasier; de dekorativa uppgifterna är naturligtvis härvidlag undantagna. Den lilla bilddikten 'Det är morgon, det är Eden', som inspirerats av Karlfeldts dalmålning på vers, står det dekorativa måleriet nära och skulle utmärkt väl ha kunnat komma till användning i sådant sammanhang. Den lilla målningen har dock samma poetiska egenvärde och samma stämning av dröm som uppenbarar sig i exempelvis Linnqvists diktade fantasier. Den har emellertid inte samma förfinade färgstämning utan arbetar med betydligt strävare medel. Huvudanslaget är kyligt blågrönt och brunt i lustgårdsvegetationen och däremot står tämligen hårt de vita kropparna och djuren och de röda frukterna i kunskapens träd. Vad denna målning framför allt visar är hur den unge målaren vunnit så si säkerhet att han vågat släppa loss i en stor romantisk uppgift att måla svepande djärvt". (Ur Åström, Holmér, Bjurström m fl, Sveriges Allmänna Konstförening, SAK, 1967, publikation lxxv, "Sven Erixsons konst", sid. 21-22)