Efter framgångsrika studier vid Konstakademin i Stockholm reste Hugo Salmson år 1868 via Köpenhamn och Düsseldorf till Paris, där han kom att stanna resten av sitt liv. Från 1883 tillbringade han dock ofta somrarna i Sverige och hade bland andra Prins Eugen som elev. I Paris fick Salmson inledningsvis gå i lära hos Charles Comte, en historie- och genremålare med motiv från 1500-och 1600-talen som specialitet. Salmson blev snabbt skicklig i salongsmåleriet, med romantiserade landskaps- och figurmotiv, men lockades också av historiemåleriet som dock inte utövades i större utsträckning i Frankrike. Hans studier för historiemålningar blev däremot viktig teknisk praktik, vilket kännetecknade hela hans konstnärskap.

Salmson gjorde lyckad debut på salongen 1870 med ett livligt genremotiv, men de verkliga framgångarna kom då han slöt sig till den samtida franska riktning som ägnade sig åt friluftsstudiet och den franska landsortsbefolkningens liv. Även om Salmson hade sin studio i Paris reste han mycket på den franska landsbygden, särskilt i Picardie där han från 1878 vistades regelbundet. Han skickade ofta hem målningar till Sverige för att ställas ut. Han anslöt sig till opponenterna och valdes 1885 till parisfraktionens ledare, och blev medlem i konstnärsförbundet 1886. Salmson var en tekniskt mycket skicklig konstnär, och har i det hänseendet ansetts vara den mest drivna bland sina samtida svenska målarkolleger. Han var en ledande gestalt i landsmännens konstnärskoloni i Paris. Salmson spelade en betydande roll i introduktionen av friluftsmåleriets figurmåleri i svensk konst, och fick därigenom ett stort inflytande på hemlandets konst under sin tid. Han framhölls som en konstnär av vilken yngre målare hade oerhört mycket att lära.

Salmson blev också berömd som målare av populära färg- och figurrika genrescener från rokokotiden, som Hos blomstermånglerskan är ett utmärkt exempel på. Salmsons stora tekniska skicklighet visar sig i utförandet av de glänsande dyrbara sidentygerna och den oerhörda detaljrikedomen i motivet. Hans akademiska skolning ger sig till känna i målningens komposition, där den imposanta huskroppen i förgrunden utgör kuliss för vad som nästan liknar ett skådespel på torget framför byggnaden. Målningen skildrar en lättsam scen, där ett förmöget par i eleganta kläder återfinns vid en blomsterhandel; mannen befinner sig mitt i ett samtal med försäljerskan och tillsammans med hustrun vid hans arm, som är vänd utåt i bild, utgör de tre figurerna en sammanhållen och dynamisk gruppering. Något bakom dem är ett par lika eleganta män i full färd med att undersöka utbudet hos en kuriosa-försäljare, där allsköns föremål tycks finnas att köpa. Textilier, porslin, instrument, som är skildrat med Salmsons oerhörda öga för detaljer. Målningen är en mindre replik till den 90 x 134 cm stora målningen Försök till kurtis, utförd år 1875.

Hugo Salmson finns representerad på bland andra Nationalmuseum och Waldemarsudde i Stockholm och på konstmuseerna i Göteborg och Malmö.