Stilla och skimrande Stockholmsskildringar och vinterbilder, där de eleganta gråtonerna vibrerar har kommit att tillhöra Einar Jolins signum, under den senare delen av hans konstnärskap. Jolins stil och naivism har en väldigt särpräglad natur och hans målningar är lätta att känna igen. Det är som om hans förenkling ger utrymme åt motivets mest centrala teman oavsett om det är Strandvägens hus eller stillebenets lågmälda natur.

Dan Backman skrev i samband med utställningen "Einar Jolin - eleganten" på Liljevalchs konsthall, Stockholm, 2010:

"För nog är Einar Jolin intressant. Och då inte bara för det livfullt expressiva måleri han influerades till under studietiden i Paris på 1910-talet, och som sedan kommit att bli det som säljs för höga summor på auktioner. Minst lika intressant, och betydligt mer personligt, är det måleri han kom att ägna sig åt från mitten av 1930-talet. Det som fick hans stockholmsskildringar att liksom stelna och bli alldeles tysta. Utan pigga vågor och tuffande ångbåtar vid Skeppsbron och livfullt folkliv i kontinentala städer."