Anette Abrahamsson studerade vid Konstakademien i Köpenhamn 1978–1983 och gjorde därefter sin första stora galleriutställning på Galleri Erichs i Malmö 1983. Under 1980-talet målade hon främst expressionistiska bilder med kantiga figurer, men övergick senare till ett abstrakt måleri, ofta med postmoderna referenser till äldre måleri. Sedan 2008 är hon professor i måleri vid Det Kongelige Danske Kunstakademi i Köpenhamn.

Anette Abrahamsson är representerad på Moderna Museet Stockholm, Norrköpings Konstmuseum, Borås Konstmuseum, Statens Konstråd Stockholm, Århus Konstmuseum, Horsens Konstmuseum, Ny Carlsbergfondet Köpenhamn, Arken Ishøj, Statens Konstfond Köpenhamn m fl.

Anette Abrahamsson har ställt ut på bl.a Galleri Engström i Stockholm, Galerie Leger Malmö och Galleri Sankt Olof Norrköping. Bland hennes museet-utställningar finns bl.a Institutet for Samtidskonst, Köpenhamn, Norrköpings Konstmuseum, Linköpings Länsmuseum, Växjö Konsthall, Länsmuseet Gävleborg Gävle, Göteborgs Konstmuseum, Konstakademien Köpenhamn, Ystad Konstmuseum, Charlottenborg Köpenhamn, och Kulturhuset i Stockholm.

"Måleriet är abstrakt, konkret och sakligt. Dialogerna är svala, färgerna är ljusa.
Konstnären Anette Abrahamsson ställer ut tretton temperamålningar hos Galleri Engström på Östermalm.
Kvinnan som utgångspunkt.
En ensam röd soffa i plysch, ett ensamt vitt badkar, ett tomt bordeauxrött bord. Avskalat.
- Alla objekt har sin egen historia, med eller utan människor, säger Anette Abrahamsson.
Objekten sitter inne med historierna. De specifika sammanhangen har konstnären medvetet låtit utebli. De distanserade människorna säger inte mycket om sig själva.
De finns till, det är allt.

Målningarna är extremt avskalade. En av kvinnorna klär av sig, en annan klär på sig. Andra, större målningar, porträtterar. I dem hittar man centralperspektiven, de utgör ett slags flatness, ytmåleri.

Anette Abrahamsson arbetar med tidningsbilder som utgångspunkt. Många av dem hittar hon i Vouge, de bilderna, fast omarbetade, utgör själva utgångspunkten i konstnärskapet. Ingen tid, ingen typisk stil.
Det handlar inte om någon ungdomskultur, målningarna refererar heller inte till något stilbegrepp.
- Nej, snarare till det klassiska måleriet med stor yta, säger Anette Abrahamsson.
"Kvinna i jeans", och vit t-tröja, det svarta håret uppsatt i en hästsvans. Målningen är kraftfull. Kvinnan har Anette Hermansson fångat i en stram, sammanhållen pose. Hon riktar blicken mot "Kvinna håller fingret på munnen". Hon kan lika gärna hålla fingret för munnen, en stilla uppmaning till tystnad.

Det kan också vara början till kommunikation, kontakt.
- Båda bilderna speglar tiden, den vi lever i just nu, säger Anette Abrahamsson.
Ytor, ytor, ytor. Inga medvetet utvalda rum, inga utvalda landskap, inga horisontlinjer.
- Om man är tillräckligt tydlig blir målningarna abstrakta, säger Anette Abrahamsson.
En av de tre detaljmålningarna, "Kvinna står på huk", det svagt böjda benet och svarta skon sparkar bakut.
Anette Abrahamsson är konsekvent i de kraftfulla penseldragen.
- Det figurativa måleriet är enkelt, av det blir en konkret nu-stämning, säger hon."
Utdrag ur DN Kultur, 26/8 1998