Ivan Ivarson var den mest lidelsefulle färgdyrkaren bland Göteborgs-koloristerna. Tidigt skapade han sitt rykte och i skiftet mellan 1920- och 1930-talet hade han nått fram till sitt intensiva och personliga färgspråk, skrivet på duken med snabba, breda, formskapande penseldrag.

De dominerande färgerna, blått och rött, drev han upp till obeskrivlig lyskraft. Blommor i vas eller kruka, ibland invid en fönsterutsikt, blev hans återkommande favoritmotiv.

Vid tiden för auktions-målningens tillkomst, erbjöd Carl Kylberg att Ivan Ivarson fick låna Kylbergs ateljé i Helsingör.
1928 gick Ivan Ivarsons flyttlass till Kylbergs ateljé i Helsingör. Då förändrades hans kolorit från en finstämd, känslig gråskala till starkare kulörer i gult, grönt och blått.

Mot slutet av sitt liv, då Ivarson i Frankrike målade snabba naturintryck, införde han svart som dittills hade saknats i hans färgvärld.