Gunnar Smoliansky är inte de stora gesternas fotograf, han är inte dramatikern som proklamerar "sanningar". I hans bilder passerar istället livet revy, endast tillfälligt hejdat i små sekunduppdelade tidskapslar.

Motivet ""25 april 1982"", speglar Smoliansky som flanör-fotograf vandrande, mötande och skildrande det ständigt pågående livet. Hans bilder ter sig som en rad vardagsobservationer som utvecklas till ett fotografiskt projekt.

Gunnar Smoliansky delar detta förhållningssätt genom traditionen med andra tidskapselsamlande flanörer såsom Kertész, Cartier-Bresson, Koudelka, kanske till och med Brassai. Men hos Smoliansky är det tätare mellan objekt och objektiv och det vardagliga får behålla sin vardaglighet. På håll anar man cykliciteten, det återkommande intresset för det enkla, men nära ser man myllret av detaljer och accenterna som vita eller svarta utropstecken i gråskalan. I förening skapar detta intima, anspråkslösa bilder vibrerande av vardagsmagi.