Ei yhteyttä palvelimeen
762
1399650

Carl Larsson

(Ruotsi, 1853-1919)
Lähtöhinta
30 000 - 40 000 SEK
2 620 - 3 490 EUR
2 740 - 3 650 USD
Vasarahinta
30 000 SEK
Tietoa ostamisesta
Carl Larsson
(Ruotsi, 1853-1919)

"Sängdags"

Executed 1882. Watercolour and charcoal on paper glued on canvas 146 x 78 cm.

Alkuperä - Provenienssi

Professor Carl Wahlund (1846-1913), Uppsala.
Kalmar Nation, Uppsala (deposited at Carolina Rediviva since 1986).

Näyttelyt

Nationalmuseum, Torsten Gunnarsson, "Carl Larsson, En utställning ingående i Nationalmuseums 200-årsjubileum", Stockholm, 1992, cat. no 5.

Kirjallisuus

Ulwa Neergaard, ”Carl Larsson: signerat med pensel och penna”, 1999, listed in the catalogue under 1884, p. 25 cat no. 200.
Georg Pauli, ”Konstnärsbrev II”, Stockholm 1928, p.21f.
Börjeson, Bertil "Från Grèz till 'Bortom Bullret'. Några anteckningar om Kalmar Nations Carl Larsson-kartonger.", in Kalmar Nations skriftserie XXVII, 1950, p. 42-45.
Börjeson, Bertil, ”De nordiska konstnärernas jul i Paris 1882. Ett postscriptum till uppsatsen Från Grèz till Bortom bullret”, in Kalmar nations skriftserie XXIX, 1952, p. 30-36.
Nationalmuseum, Torsten Gunnarsson, "Carl Larsson, En utställning ingående i Nationalmuseums 200-årsjubileum", Stockholm, 1992, illustrated p 44 (cat no 5)
Gunnarsson, Torsten. (red.), The painters in Grez-sur-Loing, Tokyo, 2000.
Meister, Anna, Rech, Carina & Sidén, Karin (red.), Grez-sur-Loing: konst och relationer, Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, 2019, p 173f.

Muut tiedot

De konstnärer som befann sig i Paris under 1880-talet kom till stor del att utföra den grupp som senare kallade sig "Opponenterna" och en av förgrundsgestalterna var Ernst Josephson. I sin bok "Opponenterna" beskriver Georg Pauli ett av de första möten för gruppen i Josephsons ateljé, samma plats för vilken den föreliggande kartongen avbildar:
"Vi voro en handfull kamrater som stämt möte i Josephsons ateljé , rue Monsieur le Prince, för att diskutera frågan om en utställning i Stockholm [...] Sen man sagt en del roligheter om den stege, upprest mot ateljéns fondvägg, för att lägenhetens hyresgäst på densamma skulle kunna praktisera sig upp till galleriet (la souspente), ateljéns sovrum - några framkastade frågan om det var på Josephs stege, liksom för många år sen på en viss Jacobs, små änglar understundom gingo upp och ner.." (Pauli, "Opponenterna", 1927, sid 12). Denna stege förekommer även i Ernst Josephsons brev och verkar ha varit något som var ett kännetecken för konstnären: "Alla som komma och besöka min atelier anhålla om nöjet att få se mig klättra på min stege upp till mitt sängställe, och tror jag att det är det som mest tjusar i min atelier. En gång klättrade jag upp för herr och fru Eliot, just den gången gick en pinne ur stegen, vilken pinne medtogs till Göteborg såsom det angenämaste resminne" (Wåhlin, 1912, sid 128).