Albert Edelfelt

Drottning Blanka hör till Finlands mest älskade målningar. Albert Edelfelt målade den i Paris i sin ateljé vid 24 rue Bonaparte i Quartier Latin och ställde ut den som sin debutmålning på Salongen, samma år som han avslutade sina konststudier. Målningens huvudtema är moderslycka och den halvt historiska genremålningen har inspirerats av barnramsan Rida ranka publicerad av Zacharis Topelius i Läsning för barn, som utkom i Helsingfors 1872.

Motivet bygger på legenden om drottning Blanche av Namur (1320-1362), född i en provins i mellersta Belgien och hennes make, den svensk-norska unionskungen Magnus Eriksson (1316-1374). Av parets två söner gifte sig den yngre sonen Håkan med Margaretha som var Valdemar Atterdags dotter från Danmark. I Topelius sag smider drottning Blanka äktenskaplaner för sin lilla son som en dag via giftermål skulle härska över hela Norden.

Sommaren 1872 hade Edelfelt på Gripsholms slott beundrat porträttat av Drottning Blanka, målat av en okänd konstnär. Detta berättade han i en intervju i Hufvudstadsbladet 1903. Med det i minnet målade han i Paris den nu till salu varande studien. Den har slående likheter med porträttet i Gripsholm. Modellen är mörkhårig med mittbena, klädd i ett vitt linne och målad inom en oval på det fykantiga bottnet. På samma sätt är Gripsholms målningen komponerad, förutom att hon där bär en krona och spira.

Edelfelt använde denna modell som figurmodell för modern och senare bytte han ut hennes ansikte till en annan modell som var ljushårig. Han hade studerat Viollet-le-Ducs nya studie om bland annat 1300-talets kläder och möbler och dragit den slutsasen att de flesta medeltidsskönheter var blonda. Totalt målade Edelfelt av två modeller och en stor modelldocka, en mannequin. Denhär första modellen, med sin yppiga barm där ena bröstvårtan skymtar fram, fanns i hans ateljé när den svenska konstnären George Pauli var på besök. I början hade Edelfelt inga lämpliga kostymer för modellen. Senare konstruerade han en enkel sidenklänning, som endast var fäst i sömmarna med nålar. Om besöket i Edelfelts ateljé skriver Pauli följande;

"Jag undrar vad Edelfelts mamma skulle ha sagt om hon sett sin sons ”parisarens” enkla logi /…/ Edelfelt var sysselsatt med studier till sin första salongstavla ”Drottning Blanka”. Här och var olika utkast och flera olika teckningar, några av dem efter naken modell i samma ställning som Blankas".

Verket är dedikerat till operasångaren Filip Forstén (1852-1932), som hörde till Edelfelts vänkrets i Paris under sin studietid vid konservatoriet 1874-1877. Senare utnämndes Forstén till professor och tjänstgjorde vid operan i Wien.

Marina Catani