Andreas Eriksson
"Untitled #12"
Signed Andreas Eriksson and dated 2011 on verso. Canvas 100 x 85 cm.
Alkuperä - Provenienssi
Galleri Riis, Oslo.
Kirjallisuus
Moderna Museet, "Andreas Eriksson", 2011, illustrated full page p 21.
Muut tiedot
"Untitled #12" ingår i den svit målningar Andreas Eriksson gjorde inför sitt hyllade deltagande i Venedigbiennalen när han 2011 representerade Sverige i konstvärldens mest prestigefulla utställning. Konstnären gjorde en storslagen presentation och den spatiöst utformade Nordiska paviljongen omfamnade Erikssons målningar och skulpturer. Den viskande utställningen blev ett sällsamt rum där slumpen och livets små förskjutningar och schatteringar parades med närvaro och sinnlighet. De grova trädstammarna i mitten av paviljongen förde ett högst relevant samtal med målningarna på väggarna och med de små bronsskulpturerna föreställande mullvadshögar och fåglar som stod utplacerade på golvet.
Sophie Allgårdh har, i "Passioner och bestyr" (2011) träffande formulerat: ”I en tid då vi skyr dötid och suktar efter ständig tempoväxling uppehåller sig Andreas Eriksson vid små och knappt märkbara skiftningar i tillvaron, vid förvandlingsnummer i det tysta.” Det sammanfattar på ett väldigt konkret sätt en möjlig ingång till Erikssons måleriska sfär. Målningen "Untitled #12" både bjuder in och drar sig undan betraktarens öga. Vi tycker oss skönja ett landskap, en stam, en ljusning bland det gröna, men bara för att sekunden senare kastas tillbaka till utgångspunkten och påbörja blickens trevande sökande på nytt. Erikssons målningar tar tid, både att utföra och att närma sig. Det finns inget insmickrande i hans språk, tvärtom finns där en strävhet och en klangbotten som för tankarna till det nordiska landskapet, till den fuktiga jorden, till det omfamnande mörkret och till det livgivande ljuset.
En överkänslighet mot elektromagnetisk strålning gjorde att Eriksson efter flera intensiva år i Berlin flyttade tillbaka till Sverige. Under lång tid i ateljén arbetade han med alternativa ljuskällor, bland annat skenet av stearinljus och ficklampor, och nu upptäckte konstnären skuggornas värld, något som kom att stå i centrum för delar av hans fortsatta skapande. Ljuset från förbipasserande bilar skapade svepande och rörliga skuggor i den mörka ateljén och dessa skuggor har Eriksson utgått ifrån i en serie nästintill monokroma målningar där ögat söker fokuspunkter och där till slut olika former framträder från underlaget. Dessa målningar blir nästintill spöklika i det att de snuddar vid ett påtagligt fysiskt väsen som rör sig mellan målningens inre och betraktarens upplevelse efter ögats tillvänjning när ”skuggan” tar form. Auktionens målning "Untitled #12" bär skuggvärldens dramaturgi och är ett mycket spännande exempel på konstnärens senare måleri.
Andreas Eriksson debuterade på Londons galleriscen tidigare i år. Hans utställning "Coincidental Mapping" hos Stephen Friedman Gallery fick ett mycket fint mottagande och han förbereder nu under hösten sin kommande separatutställning på Bonniers Konsthall våren 2014. Andreas Eriksson är en konstnär vars utforskande av måleriets möjligheter kommer att vara spännande att följa under många år framöver.
Suunnittelijat
Andreas Eriksson is a Swedish artist, born in 1975 in Lidköping. Eriksson studied at the Royal Institute of Art in Stockholm between 1993 and 1998, and works with various techniques in his artistic practice, including painting, photography, sculpture, textiles, and graphics.
A recurring theme in Andreas Eriksson's works is the presence of nature; the light over meadows, forests, and mountains is shaped into structures, blocks of color, and organic formations. Often, a motif emerges that can be interpreted as landscapes, shifting between figurative and abstract spatialities. However, Eriksson suggests that the rich and almost sculptural works can just as easily be seen as something other than interpretations of nature; as internal, diffuse landscapes where the viewer can linger.
After a period of work in Berlin, Andreas Eriksson now resides in Medelplana on Kinnekulle in Västergötland. In 2011, he represented Sweden at the Venice Biennale with Fia Backström. Eriksson is also represented at institutions such as the Gothenburg Museum of Art, Moderna Museet in Stockholm, the Nasher and David J. Haemseigger Collection of Contemporary Art in the USA, the Sara Hilden Art Museum in Finland, and the Louisiana Museum of Modern Art in Denmark. He became a member of the Royal Swedish Academy of Fine Arts in 2014.