22 nov 2022

Important Winter Sale: Anders Zorn, ”Modersglädje”

Important Winter Sale presenterar

Anders Zorn, ”Modersglädje”

Efter inledande vistelser i Madrid och Sevilla begav sig Zorn, i mitten av november 1881, till Cádiz, lockad av havet och stadens flickor vilka hade rykte om sig att vara de vackraste i Spanien. Zorn uttryckte det enligt följande i sina ”Självbiografiska anteckningar”: ”Emellertid var det något inom mig som drog mig till havet – där är alltid något som drar mig till havet. […] Åh denna härliga ö i Atlanten sambunden med en landremsa med fastlandet! Denna härliga havsluft som fyllde ens lungor, dessa vänliga gästvänliga människor och dessa förtjusande Caditanas! Då gällde som regel att de vackraste flickor kom från Cadiz”(”Anders Zorn. Självbiografiska anteckningar”, utgivna av Birgitta Sandström, 2004). Auktionens ”Modersglädje” är tillsammans med akvarellen ”Kusinerna”, utförd samma år i Cadiz, två av de absoluta huvudverken från Zorns betydelsefulla första resa till Spanien 1881-82.

Johan Cederlund har redogjort för ”Modersglädjes” tillkomst: ”Full av självförtroende gav sig Zorn i kast med vad som skulle bli två av hans huvudverk från den första Spanienresan, ’Kusinerna’ och ’Modersglädje’. […] Kusinerna blev Zorns första internationella framgång. Den visades på Salongen 1882 och tidningen ’La Presse’ skrev att Zorn var ’un aquarelliste de talent’. […] Kusinerna är daterad januari 1882. Genast därpå grep sig Zorn an nästa huvudverk, Modersglädje, där en ung kvinna ömt leker med sitt barn. Kompositionen, och framförallt barnet, påminner om Murillos kända målning ’Madonna med barnet’ (1665-66) som finns på Museo de Bellas Artes i Sevilla, och vilken Zorn kom att förvärva en kopia av. Precis som Kusinerna visar Modersglädje en rik variation mellan partier av flödande färg och precision i detaljer som kvinnans korallhalsband och silverörhänge”(”Zorn i Spanien”, 2009).

”Modersglädje” visades senhösten 1882 på Konstföreningen i Stockholm där den fick ett i stort sett välvilligt mottagande. I Aftonbladet den 28 december 1882 beskrivs hur Zorn lagt beslag på besökarnas uppmärksamhet genom sin ’Modersstolthet’, en kvinna med sitt barn – "med ett särdeles karakteristiskt uttryck i de mörka glänsande ögonen, en förträfflig modellering av de nakna partierna, en saftig och mjuk, riktigt mjuk pensel och slutligen en sådan färgsammansättning, som endast denne ständigt framåtgående artist kan bjuda oss” (citerat av Ernst Malmberg i ”Larsson-Liljefors-Zorn. En återblick”, 1919). Särskilt uppskattad blev akvarellen av konstnärens vän Edvard Casparsson vilken köpte målningen för 50 pund. Den 20 november 1882 skrev Casparsson till sin mor angående det lyckade köpet: ”Jag vet ej om Ni skall tycka om den, men den är otvivelaktigt Zorns förnämsta tavla att se i Sverige, ja överhuvudtaget” (citerat av Hans Henrik Brummer i ”Till ögats fröjd och nationens förgyllning – Anders Zorn”, 1994).

"Modersglädje" ställdes ut på den stora invigningsutställningen Larsson-Liljefors-Zorn på Liljevalchs konsthall 1919. Anders Zorn deltog med hela 134 verk, Liljefors med 67 nummer och Carl Larsson med 135. De tre konstnärerna tilldelades en var av de stora mittsalarna samt ett antal sidosalar. Katalogdelen för Anders Zorn, skriven i kronologisk ordning, inleds med ett självporträtt, en teckning från 1880. Som katalognummer 3 fanns "Modersglädje" tillhörande Edvard Casparsson.

Hans Henrik Brummer, vilken omnämner akvarellen som ”Modersstolthet”, kommenterar motivet: ”Även om bilden genom sin övertydlighet kan förefalla banal saknas likväl anledning att ringakta dess emotionella innehåll” innan han fortsätter: ”Under vissa betingelser kunde den rent av framkalla känslor av det renaste slag. Hans fästmö, Emma Lamm, skrev sommaren 1883 till sin tillkommande att hon fick en stark upplevelse inför ’Modersstolthet’; ’När jag såg din ’Modersstolthet’ kände jag den som det största jag sett av din hand. Hon var vacker denna tavla i färg och form. Det vet jag ej. Men man kände framför henne en fläkt av den ’levende Aand’ som utgör det stora i all alstring. Det var som om du när du målade den glömt omgivningen, för att intagas av en helig känsla av en modersömhet’ ” (Ibid.). Möjligen var Emma något på spåren i sin beskrivning av akvarellen. Gerda Boëthius anslöt till detta i sin beskrivning av motivet då hon kallar det: ”ett centralt arbete, som han lagt ned hela sin själ i. Det är starkt inspirerat och kompositionen är genial” (”ZORN. Tecknaren, Målaren, Etsaren, Skulptören”, 1949).

Då ”Modersglädje” var färdigställd lämnade Zorn Cádiz i slutet av februari, efter att där ha tillbringat en av sina lyckligaste och mest produktiva perioder som konstnär. ”Jag målade”, minns han senare, ”med ett lif och lust som jag aldrig känt förr. Jag var andligt och fysiskt i mitt esse”.