241
139733
Pehr Hilleström
(Sweden, 1733-1816)
Pehr hilleström, "museum på kongl. slottet".
Pehr hilleström, "museum på kongl. slottet".

"Museum på Kongl. Slottet"

Signerad Hilleström och otydligt daterad 179?. Uppfodrad duk 47 x 77 cm.

Droit de suite: No
Estimate: 

380 000 - 420 000 SEK

38 974 - 43 077 EUR

Hammer price: 
700 000 SEK
Provenance

Bukowski Auktioner , auktion 404, 20-23 april 1977, kat nr 91, avbildad plansch 25. (med felaktiga mått) (Såld för 39.100 kr)

Exhibitions

Utställd på Stockholms slott i samband med öppnandet av Antikmuseum 1992.

Literature

Gerda Cederblom, "Pehr Hilleström som kulturskildrare", vol II, 1929, jfr bild 40. Upptagen i konstnärens egenhändiga förteckning, kat nr 794. ("Museum på Kongl. Slottet")

Related content

Det berättas att Pehr Hilleströms lyckligaste period i livet var under Gustav III:s tid. Kungen lämnade inte hans talang obemärkt; 1776 utnämndes Hilleström till kunglig hovmålare och från 1777 verkade han som biträdande professor vid Konstakademien. Gustav III besökte och uppmuntrade honom ofta med beröm och gav honom flera motiv att måla bl.a. från Kungliga slottet i Stockholm.

I egenskap av hovmålare fortsatte Hilleström sina kungliga ceremonibilder även efter Gustav III:s död 1792. Främst av dessa är några konsthistoriskt sett värdefulla motiv bl a en serie noggrant målade tavlor föreställande Nationalmuseum i sin tidigaste skepnad, det Kongliga museum som öppnades 1794 i slottets nordöstra flygel utmed Logården.
I denna målning, försedd med hovfolk och kungen själv i mittpunkt, låter Pehr Hilleström Logården och det nya museet utgöra det centrala blickfånget i bilden. Det ökade intresset för antiken efter "återupptäckten" av Pompeji och Herculaneum på 1730–talet ledde till utgrävningar också i trakterna omkring Rom. Dessa områden blev ett eldorado för skattletare. Främst sökte man efter skulpturer och olika arkitekturfragment, som var väl efterfrågade föremål i konsthandeln. De höga värden som var förknippade med de antika konstföremålen gjorde att utgrävningarna var en angelägenhet enkom för kungligheter och adel runt om i Europa. Från Sverige reste Gustav III 1783 med sikte inställt på Italien och Rom. På nyårsdagen 1784 lät ingen mindre än påven själv, Pius VI, visa runt Gustav III i den nyligen iordningställda samlingen av antika skulpturer i Vatikanen. Besöket i Vatikanmuseet bidrog till att inspirera Gustav III:s inköp av antika statyer och sedermera till deras uppställning i Antikmuseum på Stockholms slott.

Sedan Gustav III den 29 mars 1792 avlidit till följd av attentatet på maskeradbalen övergick samlingarna till svenska staten. Det dröjde bara några månader innan Karl XIII tillsammans med regeringen beslöt att inrätta ett särskilt museum för den döde kungens antikviteter, som ett minne "för det skydd han i livstiden ägnat konsterna". I oktober 1794 stod Kongl. Museum klart att öppnas och trots namnet var det ett av de första allmänna konstmuseerna i världen. Museet inhystes i slottets nordöstra flygel och hade ingång från Logården, slottets trädgårdsanläggning. Namnet Logården kommer från att man tidigare höll vilda djur i trädgården, vargar, lodjur, rävar och även lejon.

Gradvis som konstsamlingen växte blev det alltmer påtagligt att utrymmena i slottet inte räckte till. Riksdagen anslog 1850 om pengar till en ny museibyggnad. När Nationalmuseum invigdes 1866 flyttades konstsamlingarna från slottet till den nya byggnaden på Blasieholmen. Gustav III:s antika skulpturer återfick dock så småningom sin ursprungliga plats på slottet, när Antikmuseum invigdes 1958.

Purchasing info
Contact specialist
Johan Jinnerot
Stockholm
Johan Jinnerot
Specialist Old master paintings
+46 (0)739 400 801