No connection to server
1057
665086

Johan David Swartz (Schwartz)

(Sweden, 1678-1729)
Estimate
40 000 - 50 000 SEK
3 570 - 4 460 EUR
3 690 - 4 610 USD
Hammer price
Unsold
Purchasing info
For condition report contact specialist
Johan Jinnerot
Stockholm
Johan Jinnerot
Specialist Art and Old master paintings
+46 (0)739 400 801
Johan David Swartz (Schwartz)
(Sweden, 1678-1729)

"Cornelius Loos" (1686-1738)

Canvas 76.5 x 62.5 cm.

Saleroom notice

Estimate SEK 40-50.000.

Provenance

Cornelius Loos (1686-1738), gift med Margareta Elisabeth von Ahlefelt i hennes 2: gifte (gift 1:o med borgmästare Mikael Emstech; levde som änka i Hamburg 1739 † s.å.);
hans adopterade dotter Katarina Margareta Emstech (1715- 1776), adlad Loos, gift 1:o 1732 med landshövding Lorentz Christoffer Stobæus, adlad Stobée (Lund 1676-1756 Ågården), Ågården säteri, Råda socken, Skaraborgs län; 2:o hovmarskalken Axel Magnus Stiernsparre (1721-1792), fideikommisstiftaren;
hans bror Erik Peter Stiernsparre;
hans brorsdotter Petronella Sophia Stiernsparre, g. m. Gustaf Silfversparre;
deras dotter Augusta Ulrika Silfversparre-Stiernsparre. g. m. Gustaf Wilhelm, Påhlman-Stiernsparre;
deras son Lars Gustaf Adolf Wilhelm Påhlman-Stiernsparre;
hans brorson Eric Gustaf Påhlman-Stiernsparre;
hans son Axel Eril Gabriel Påhlman-Stiernsparre;
därefter i arv inom familjen till

Literature

Slott och herresäten i Sverige, Västergötland, Vol. II, 1968, ”Ågården”, s. 142 där angiven som hängande i matsalen

More information

Detta opublicerade porträtt är det enda kända porträttet av Cornelius Loos (1686-1738). E. Wrangel efterlyste i sin artikel Den första svenska orientexpeditionen och Corenlius Loos teckningar, KFÅ, 1931, s. 161 ett porträtt av honom. Porträttet har till 2014 funnits i Loos adopterade dotters ättlingars ägo. Loos adopterade hustruns två barn i första äktenskapet, Michael Detlef Emstech och Catharina Margareta Emstech. Den sistnämnda gifte sig i första äktenskapet med landshövding Lorentz Christoffer Stobée, och i andra äktenskapet med hovmarskalken Axel Magnus Stiernsparre. De ägde och bodde på Ågårdens herrgård i Västergötland. Fyra andra porträtt av medlemmar av familjen Loos har tidigare funnits på Ågården; tre föreställande Katarina Margareta Loos (1715- 1776) och ett föreställand Maria Loos (1687-1728) (S. Strömbom, Index över Svenska porträtt 1500-1850, Vol. II, 1939, s. 519).
Porträttet målades antingen i Altranstädt 1707, samma år som Schwartz målade sitt berömda porträtt av Karl XII, det s.k. Altanstädtporträttet, samt en rad porträtt av svenska officerare, eller mellan 1717 och 1722 då Loos vistades i Sverige. Det som styrker det förra är den avporträtterades unga ålder. Swartz återkom för gott till Sverige 1714, där han var verksam i Stockholm.
Cornelius Loos, adlad 1719, var ingenjörs- och fortifikationsofficer under Karl XII. Han deltog i slaget vid Poltava och tillhörde den grupp officerare som medföljde Karl XII till Bender. Tillsammans med kapten Konrad Sparre och löjtnant Hans Gyllenskepp, sändes han 1710 av kungen på en resa till Orienten. Den första anhalten blev Istanbul. Resan fortsatte sedan till Egypten med flera länder. Uppdraget under resan var att teckna av bland annat byggnadsverk. Omkring trehundra teckningar utfördes. Endast ett fyrtiotal räddades undan branden vid kalabaliken i Bender 1713. De flesta avbildar Istanbul är vittnesmål om hur Istanbul såg ut i början av 1700-talet. En utställning av Loos teckningar anordnades av Nationalmuseum 1985 (U, Cederlöf: Cornelius Loos: teckningar från en expedition till Främre Orienten 1710-1711).
1714 utsågs Loos att medfölja de officerare som från Bender skulle eskortera kung Stanislaus till Zweibrücken. Han medföljde dock inte den egentliga eskorten utan tog vägen över Smyrna till Toulon och därifrån till Paris. I Zweibrücken stannade han till 1716, då han begav sig till Frankrike för att på Karl XII:s uppdrag engagera franska fortifikationsofficerare för svensk tjänst. Bland dem som anställdes befann sig Philippe Maigret, som kom att spela en känd roll i det norska fälttåget fram till kungens död 1718. Den 7 dec 1717 utnämndes Loos till generalkvartermästarelöjtnant och hemkallades strax därefter från Paris.Efter att ha sammanträffat med kungen i Lund våren 1718, där säkerligen planer på en utgivning av hans orientmaterial diskuterats, blev han placerad vid Bohuslänska armén, där han bl a utarbetade en karta över gränsen till Norge. Han följde kungen dit och tjänstgjorde vid belägringen av Fredriksten. Efter kungens död överfördes Loos till armén och placerades sedermera efter fredsslutet vid pommerska fortifikationsbrigaden i Stralsund, där han först 1734 blev överste. Orsaken till förflyttningen till Pommern och det långa dröjsmålet med hans befordran synes ha varit hans förbindelser med det holsteinska partiet. När han den 9 mars 1736 begärde avsked från tjänsten, angav han att hans avskedsansökan inlämnades "för vissa orsakers skull". L som erhållit avsked med generalmajors rang blev så kallad av magistraten i Hamburg till överste för stadens garnison. Han avled där i april 1738 några dagar innan han skulle utses till överkommendant. Michael Eneman, som var i Turkiet samtidigt med Loos säger om honom: "Loos ägde en ogemen skicklighet uti ritningar". Hans ritningar synes vara utförda med matematisk noggrannhet. Därtill var han en av den tidens bästa svenska kalligrafer. I F. W. von Ehrenheims Tessin och Tessiniana sägs det om honom att han var "en artig, vettig man, men affekterade för mycket att vara rolig, mauvais plaisant".