Engraving with a gustavian frame, 18th Century.

Ett exemplar av gravyren inköptes till Nationalmuseums samlingar först 1922 (NMG 36/1922).

Graverad 1772 av Daniel Berger (1744-1825).efter en förlaga av Friedrich Reclam (1734-1774) utförd ad vivum (efter levande livet) i Rheinsberg 1771 under kronprins Gustavs vistelse i Tyskland senhösten 1771. Reclam arbetade vid denna tid i Rheinberg för prins Heinrich av Preussen.

Rheinsberg är en stad i delstaten Brandenburg i Tyskland. Rheinsbergs historia är starkt bunden till adelssläkten Hohenzollern. Staden och slottet, som ursprungligen var en renässansbyggnad från 1566, köptes av Fredrik Vilhelm 1 av Preussen och efter en storbrand 1740 blev slottet återuppbyggt. Som residens åt kronprins Fredrik (senare Fredrik den store) blev det nya rokokoslottet en förlaga för slottet Sanssouci i Potsdam. 1762 etablerades en fajansmanufaktur i staden som var en av de största i Preussen.

Kronprins Gustav, under antaget namn Greve av Gotland, och hans broder Fredrik Adolf, som kallade sig greve av Öland, företog i sällskap med riksrådet greve Carl Fredrik Scheffer 1770 en utrikes resa. Resan startade den 8 november och de besökte hoven i Köpenhamn, Braunschweig, Zweibrücken och Rheinsberg, för att den 4 februari 1771 ankomma till den den franske konungen Ludvig XV:s hov. Resan avbröts dock hastigt då kronprins Gustav under en opera föreställning mottogs av beskedet om sin faders död den 12 februari, konung Adolf Fredrik. Kronprins Gustav utverkade åt sig franska regeringens löfte om bistånd vid den förestående riksdagen. Ludvig XV gav honom rådet att i första hand försöka försona partierna och förmå dem till att arbeta gemensamt för rikets räddning under kungamaktens ledning.

Den 29 maj 1772 kröntes Gustav till svensk kung i Storkyrkan i Stockholm. På våren samma år tog det kungafientliga och rysksinnade mösspartiet makten och besatte alla poster i rådet med sina anhängare. Gustav III ansåg att Sveriges riksdag hade hamnat i samma läge som i Polen där det paralyserade parlamentet drivit landet in i ett inbördeskrig. När sedan Polen delades i augusti 1772 och förlorade en stor del av sitt landområde, genomförde Gustav III den 10 augusti en oblodig statskupp varefter rådet (dåtidens regering) fängslades och tvingades att godta den nya regeringsformen. Maktövertagandet satte punkt för den s.k. frihetstiden (1719-1772) då landet hade styrts av riksdagen. Nu återinfördes istället det kungliga styret i Sverige. Den främsta orsaken enligt kung Gustav III var att detta var det enda sättet att skapa ordning och reda i landet.