Kan inte nå servern

Helene Schjerfbeck

(Finland, 1862-1946)
Helene Schjerfbeck
(Finland, 1862-1946)

Helene Schjerfbeck, "Brevet".

Sign.1894. Olja på duk 82x78 cm

Åldersrelaterat slitage.

Var god notera att om du avser att bjuda för ett belopp som överstiger 300 000 EUR (3 miljoner kronor) kan ett specialgodkännande via bankreferens krävas. Mejla validation@bukowskis.com för att bli godkänd på denna budnivå.

Proveniens

Konstnärens bror arkitekt Magnus Schjerfbeck; Direktör N.M. Friberg, Stockholm; Nuvarande ägare.

Utställningar

Åbo Konstförenings utställning, Åbo Stadshus, 1894. Målningen med titeln "Orlofssedel" / "Päästökirja".
"Helena Schjerfbeck 1879-1917", Stenmans Konstsalong, Helsingfors 1917, nr.32. Målningen med titeln "Budet" / "Sanantuoja".
"Helene Schjerfbeck 150 år", Konstmuseet Ateneum, Helsingfors, 1.6.-14.10.2012, nr. 206. Avbildad i utställningsboken på s.147.

Litteratur

Hanna ja Eilif Appelberg, "Helene Schjerfbeck-en biografisk konturteckning", Helsingfors 1949, s.109, avbildad i helsida s.18.
Hanna ja Eilif Appelberg, "Helene Schjerfbeck- elämänkuvan ääriviivoja", finsk översättning av Sole Uexküll, Helsingfors 1949, s.77, avbildad i helsida s.16.
H. Ahtela, "Helena Schjerfbeck. Kamppailu kauneudesta", Helsingfors 1951, s.47, avbildad i helsida mellan sidorna 96 och 97.
H. Ahtela, "Helena Schjerfbeck", Helsingfors 1953, beskriven på s.60, avbildad i helsida mellan sidorna 64 och 65, nr.248 i verkförteckningen.

Övrig information

Helene Schjerfbeck (1862-1946), ”Brevet”, 1893.

Många undrar säkert varför jag anser att 1893 är en mer passande datering för målningen ”Brevet”, trots att den tydligt är signerad 1894. I detta fall håller jag med de uppgifter man finner i Einar Reuters (H. Ahtela) skrifter och förteckning, eftersom 1893 är helt klart ett mer sannolikt år för målningens tillblivelse. År 1894 var Schjerfbeck vårterminen ledig från sin tjänst som vikarie på ritskolan. Hon reste troligtvis först till Wien för att måla av två verk och reste sedan vidare till Florens i slutet av mars. Man kan även skönja kompositionsmässiga likheter i ”Brevet” med Ilja Repins ”Den oväntade återkomsten” (1884), som Schjerfbeck mycket väl kan ha sett i verkligheten eller på bild då hon 1892 kopierade verk för Konstföreningens samlingar på Eremitaget i S:t Petersburg. Det är möjligt att den snirkliga signaturen på ”Brevet” är gjord av hennes bror Magnus Schjerfbeck, som lämnade in målningen till Åbo konstföreningens utställning i mars 1894.

Att ”Brevet” kom i arkitekten Magnus Schjerfbecks ägo beror troligtvis på att den brevläsande äldre kvinnan på målningen föreställer Helene och Magnus mor, Olga Schjerfbeck. Vid utställningen i Åbo var tavlan försedd med titeln ”Orlofssedel”, med vid utställningen på Stenmans konstsalong 1917 var målningen döpt till ”Budet”. Senare, i Schjerfbecks första biografier, fastställdes namnet till ”Brevet”.

I början av 1890-talet målade Schjerfbeck genremålningar och interiörer med människor i ett försök att bredda sina motiv, och därigenom bättre uppfylla publikens förväntningar. Den största av dessa interiörmålningar är ”Brevet”. Åbo Underrättelsers recensent, 13.4.1894, ansåg att målningens största merit var karaktärernas personliga ansiktsuttryck, men han saknade delvis en precisare detaljåtergivning.

För dagens betraktare är det mest intressanta i konstverket dess färgvärld i förhållande till Schjerfbecks övriga produktion i naturalistisk anda. Den röda bordduken i förgrunden dominerar och avgränsar utrymmet. Med hjälp av kaffeservisen och den skira virkade antimakassen på fåtöljen lyckas Schjerfbeck skapa en hemtrevlig stämning i ett begränsat utrymme. Detaljerna är i huvudsak avsiktligt diffust avbildade, med undantag av antimakassen, där tydligheten framträder som fokuserat i ett kameraobjektiv. Den brevläsande, svartklädda Olga Schjerfbeck är målningens klara mittpunkt medan den lilla bondflickan i dörröppningen ger målningens motiv dess berättande inslag. Interiörens bleka, vackra allmänbelysning för tankarna till det nordiska vinterljuset.

Leena Ahtola-Moorhouse

Konstnär

Helena Schjerfbeck tillhör en av Finlands mest kända konstnärer. Hon växte upp i fattiga förhållanden i en finlandssvensk familj i Helsingfors. När Schjerfbeck vid fyra års ålder föll ned för en trappa och fick en allvarlig höftskada kunde familjen inte bekosta läkarvård och följden blev att Schjerfbeck fick en haltande gång och i perioder plågades av smärtor genom hela livet. Redan under tonåren vann Helene Schjerfbeck en stor uppskattning för sitt traditionella historiemåleri och fick stipendier för studier i Paris och resor till Italien och Ryssland. Återkommen till hemstaden Helsingfors var hon en tid lärare vid Konstföreningens ritskola men trivdes inte i den finska huvudstadens konstnärskretsar med deras nationalromantiska måleri utan drog sig tillbaka till Hyvinge och Ekenäs i södra Finland, där hon utvecklade sin särpräglade modernistiska stil, inspirerad av studier i konstböcker över de stora franska konstnärerna. Schjerfbeck är mest känd för sina avskalade självporträtt - de flesta och mest kända målade hon under åren 1939–1945 då hon var kring åttio år gammal. Men hon har också andra berömda målningar, såsom målningar av barn och flera stilleben. Genom konsthandlaren Gösta Stenman i Stockholm blev hon känd och fick möjlighet att ställa ut. Idag finns hon representerad på Ateneum och Gyllenbergs Konstmuseum i Helsingfors samt i många finländska och svenska privatsamlingar.

Läs mer
Auktionen avslutades
Har du ett liknande föremål du vill få värderat? Vi har de högsta slutpriserna i Skandinavien. Kontakta oss.
Utropspris
450 000 - 500 000 EUR
Auktionen är avslutad.
Köpinformation
Kontakt
Johan Wulff
Helsingfors
Johan Wulff
Chefsspecialist Konst
+358 (0)50 410 1377

Kundservice
Har du frågor gällande transport, betalning eller övriga frågor vänligen kontakta vår Kundservice.

Sverige
Telefontid: måndag – fredag 9–13
+46 8-614 08 00

Finland
Telefontid: måndag – fredag 9–13
+358-9-668 91 10

Kundservice