77045

16. GÖSTA ADRIAN-NILSSON, "Mjölkkusken".

Signerad GAN samt daterad "Till Kajs 16 aug 1923". Duk 46 x 37 cm.

Följerätt
Ja
Proveniens

Tidigare i förste maskiningeniör Egon Östlunds samlingar.

Utropspris
400 000 - 600 000 SEK / 38 911 - 58 366 EUR
Klubbat pris
Återrop
Inropsuppdrag
Det är för sent att lämna inropsuppdrag.

Inropsuppdrag kan lämnas fram till 10 nummer innan detta föremål klubbas.

Tilläggslista

Korrekt titel "Mjölkkusken"

Övrigt

I Stockholmstidningens julnummer den 19 december 1948 svarade GAN på en fråga om vilket konstverk som gjort djupast intryck på konstnären. Den som förväntat sig att GAN i detta sammanhang skulle nämna konstnärer som Kandinsky eller Balla reagerade nog med förvåning. GAN beskrev nämligen med stor inlevelse det omtumlande intryck en målning av Marcus Larsson gjort på honom när han 13 år gammal fick se ”Skeppsbrott” på Akademiska föreningen i Lund. Stockholmstidningens artikel refereras av Nils Lindgren i dennes bok ”Gösta Adrian-Nilsson” från 1949: ”Den målning jag fick se var en upplevelse av intensivaste slag […] Som paralyserad stod jag där. […] Jag har sett konstverk av högre kvalitet – men knappast kvantitet – jag har begripit deras historiska värde och kommit underfund med de estetiska lagar, som bildat grunden för deras uttrycksmöjligheter, jag har måst erkänna deras högre dignitet – ja, jag har begripit allt detta. Men ingen tavla i världen har GRIPIT mig så som den, som grep trettonåringen i en andlös stund, då rummets gränser utplånades och gossen själv blev en låga i flammorna från den brinnande båten i Marcus Larssons målning”. Lindgren fortsätter: ”Den minnesbild, som nedlagts hos den unge gossen, fanns ständigt väl bevarad hos den mogne konstnären. I slutet av sin kaotiska period år 1919 målade han brinnande ångbåtar med våldsam furia. Svart natt, fräsande vågor och röda eldskenseffekter. Gång efter annan dyker motivet upp och får olikartad behandling under de följande perioderna. 1927 känner han sin tacksamhetsskuld till föregångaren så starkt, att han kallar den skeppsbrottstavla han målat för ’Hälsning till M.L.’ ”.
Förutom dessa starkt expressiva brinnande skepp återkom GAN till skepp som motivkrets i ett annat sammanhang. Fartygen kunde nämligen också ses som ett uttryck för konstnärens längtan bort. Jan Torsten Ahlstrand skriver i ett av sina verk om konstnären: ”Under större delen av hösten 1919 bodde GAN i Göteborg. […] GAN hoppades att få komma med som fripassagerare ombord på ett fartyg till Sydamerika eller Söderhavet – bort från den europeiska civilisationen”.
Fartygen som motivkrets kan således tolkas på, minst, två sätt hos GAN. Katalognumret med, den något svårförklarliga, titeln ”Mjölkutköraren”, uppbär kompositionsmässigt starka kopplingar till mycket av GANs övriga måleri från mitten av 20-talet. Den franska kubismens tankar och idéer är påtagligt närvarande, men som alltid destillerade genom GANs högst personliga tolkningsmodeller. Titeln tycks bära påfallande svag koppling till motivet, men som alltid med GAN är det svårt att säga exakt vad som åsyftas. Möjligen representerar skeppet i denna målning GANs längtan bort från den moderna världen samt mekaniserade civilisationen. Förgrundsgestalternas, till synes, ålderdomliga klädsel samt gammalmodiga frisyrer för tankarna till svensk allmogekultur hundratals år bakåt i tiden. Denna tolkningsmodell kan eventuellt stärkas av det arkaiserande nordiska landskapet i bakgrunden med ”ursvensk” granskog samt ålderdomlig bebyggelse. Att skeppet är svenskflaggat kan möjligtvis leda tankarna till att GAN haft svenska utvandrare i åtanke när målningen utfördes. För att skapa stämning samt motsatsförhållanden i kompositionen har GAN på typiskt modernistiskt sätt inkorporerat svårförklarliga geometriserande former samt starkt lysande färgfält vilka djärvt samkomponerande tillför motivet en ”nerv” vilket helt klart förankrar motivet i den modernistiska tidseran.