Lambert Adolphe Jacques Quetelet:
A Treatise on Man and the development of his faculties […] now first translated into English.
Edinburgh, William and Robert Chambers, 1842. 8:o. (24,4 x 15,5 cm.) X + [5]-126 sid. + 7 litograferade planscher och tabeller.
Nött och torrt samtida skinnryggsband, marmorerade pärmpapper. Proveniens: [politikern och justitiekanslern 1844-66 Nils Samuel von Koch] (1801-1881), utan namnteckning eller exlibris; från dennes bibliotek på Augerum i Blekinge.
Första engelska upplagan av ”Sur l'homme et le développement de ses facultés”, Quetelets mycket betydelsefulla arbete i befolkningsstatistik. Med ett nytt förord skrivet som svar på kritik över första franska upplagan 1835.
Astronomen, statistikern och matematikern Lambert Adolphe fick sin största berömmelse som befolknings- och kriminalstatistiker. På 1830-talet var han den förste som i stor skala samlade information om olika företeelser i samhället och analyserade den numeriskt. Han var förbluffad över hur exakt man kunde förutsäga vissa samhällsfenomen, till exempel antalet brott och självmord, när man betraktade samhället som helhet, trots att den individuella människans beteende var oförutsägbart. Han ansåg att man kunde formulera exakta lagar för samhället, ungefär som man formulerade naturlagar i fysiken. Dessa lagar ville han studera inom en ny vetenskap som skulle kallas social fysik, men som senare fick namnet sociologi.
DSB 11, sid. 237.
Nils Samuel von Koch var en framsynt och liberal politiker som ägnade särskild uppmärksamhet åt undervisningsfrågor och humanitära spörsmål. Han deltog i stiftandet av Hillska skolan på Barnängen (1830) och av Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande (1833) och uttalade sig vid riksdagarna bl. a. för avskaffande av dödsstraffet, för gifta kvinnors rätt att råda över sin egen arbetsförtjänst, för oäkta barns lika arvsrätt med äkta samt för en inskränkning av förmögenhetens övervikt vid avgörandet av kommunala frågor. Han var även en varm anhängare av frihandelsidén. Nils Samuels engelska hustru Frances Eliza Lewin (1804-1888) var själv tidigt intresserad av politik, och bland vännerna till familjen fanns både Fredrika Bremer och Erik Gustav Geijer.
.