Olof Södermark

OBS! Föremålet visas på Arsenalsgatan 2 mellan 21-25 mars. Uthämtning av föremål sker på adress Västberga allé 3.

I detta ståtliga officiella ämbetsmannaporträtt ser vi återigen friherre Robert Fredrik von Kræmer (1791-1880) vilken även tidigare avporträtterats av Johan Gustaf Sandberg (se 889677). Friherre Robert Fredrik von Kræmer föddes 20 augusti 1791 på Gammelgård i Lampis socken, Tavastehus län, Finland och avled i Uppsala 25 maj 1880. Hans levnad kom således att spänna över en period av stora omvälvningar i det svenska samhället från den gustavianska eran fram till unionstiden. Efter en framgångsrik militär karriär i yngre år, vilken kulminerade i Kræmers utnämning till major i generalstaben samt chef för 4:e infanteridivisionens stab år 1826 övergick Kræmer till en karriär som civil ämbetsman i och med utnämningen till landshövding i Uppsala län år 1830.

Det är i denna kontext föreliggande ämbetsmannaporträtt bör betraktas. Vi ser här den då drygt 57-årige landshövdingen i sin ämbetsmannauniform dekorerad med Kungliga Nordstjärneordens Kommendörskors om halsen. Av större intresse är emellertid det briljanterade riddartecknet av Kungliga Svärdsorden som hänger på bröstet. En person kunde i vissa, sällsynta fall förlänas med en briljanterad orden. Vanligtvis inträffade detta om personen gjort Konungen eller kungafamiljen något personligt. Till skillnad mot de ordinarie ordenstecknen så hade de briljanterade ordenstecknen en särställning, dels var ordenstecknen personlig egendom och behövde inte återsändas till Kungen vid innehavarens död dels skulle innehavaren även bära de lägre graderna trots att en högre tilldelats. Kræmer erhöll sitt briljanterade tecken år 1834. Strax därefter, år 1837, upphöjdes han till friherre.

De olika hedersbetygelserna var i stor utsträckning kopplade till Kræmers insatser som ämbetsman och landshövding. Kræmer var bl a en drivande kraft bakom bildandet av ett bolag för ångbåtsförbindelse med Stockholm för Uppsala, Enköping och Örsundsbro samtidigt som han tillsåg att de allmänna landsvägarna rustades upp samt att en betydande areal mark i länet blev odlingsbar. Kræmer tjänade också vid statsutskotten år 1844 och 1847 samt tillsåg att allmänna lantbruksmöten tillkom i riket genom sin motion hos Lantbruksakademien. På Kræmers initiativ framställdes till rikets ständer den för hela landet betydelsefulla kungliga propositionen om upprättandet av ett lantbruksinstitut vid Ultuna år 1840.

Kræmer, som år 1844 undanbett sig överståthållarbefattningen i Stockholm och som år 1847 avböjt anbudet att bli civilminister, tog 1862 avsked från posten som landshövding och lämnade år 1861 ordförandeskapet i styrelsen för Ultuna lantbruksinstitut, vilken han innehaft sedan början av institutets verksamhet år 1848.

I Olof Södermarks porträtt ser vi landshövding Kræmer omgiven av en skrivbordsuppsats med skrivdon vilka signalerar hans yrkesutövning som administratör och ämbetsman. I fonden, genom fönstret, skymtar de välkända silhuetterna av Uppsala slott samt Uppsala domkyrka med Carl Hårlemans tornhuvar från 1700-talet.

Kræmer var ledamot av Krigsvetenskapsakademien (1828) och hedersledamot av Lantbruksakademien (1844). Friherre Robert Fredrik von Kræmer ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.