"Stenig strand"
Färg- och svartkrita på papper 17 x 20 cm.
Fil. dr Uno Otterstedts samling, Lund.
Direktör Jackie Neumans samling, Stockholm.
Galleri Färg och Form, Stockholm, "Carl Fredrik Hill (1849-1911). Akvareller, färgkritor och teckningar från sjukdomstiden", april-maj 1943, kat nr 18 (under titeln "Sköldpaddor på stranden").
Arrangemanget av stenblocken i förgrunden påminner till viss del om kompositionen i "Skärgård" (färgkrita, 17 x 21 cm, Nationalmuseum) om vilken Nils Lindgren skriver i "Carl Fredrik Hill. Sjukdomsårens konst" från 1976:
"Med all sannolikhet har denna teckning tillkommit år 1909, Hills näst sista sommar, då han besökte sin systers och svågers sommarnöje i Stockholms skärgård. Detta har påpekats av konstnärens systerson, med. dr Torbern Klason, som då vistades på platsen. I ett brev till författaren (29.1 1973) skriver dr Klason: 'Han (Hill) sökte ut åt sig en plats där han stod och såg på den vackra och fridfulla utsikten mot skogig hög strand med branta släta bergsstup'. Av dessa intryck har Hill här gett en nostalgiskt sammanfattande minnesbild, men inte endast detta. Öarnas gravkummel och de bugande träden talar om att vi står inför helig mark".
När Lindhagen talar om "öarnas gravkummel" ansluter han till ett genomgående resonemang i hans forskning där stora stenformationer eller klippblock enligt hans tolkning är symboler för konstnärens grav eller gravvård i form av sarkofager eller monument.
Utifrån detta resonemang skulle klippblocken i förgrunden på "Stenig strand" få en avgörande betydelse för tolkningen av kompositionen. Detsamma gäller givetvis för klippblocket i Flodlandskap med klippblock (kat nr 188). I den teckningen kan man dock läsa in en strimma av hopp i det klippblock som bastant och bärkraftigt leder över till den andra strandkanten till skillnad från i ”Stenig strand” där stenbumlingarna inte erbjuder övergång och fri lejd utan snarare spärrar vägen mellan kompositionens förgrund och det bakom liggande vattnet med den rodnande horisonten bortom…
Carl Fredrik Hill var en svensk bildkonstnär född i Lund. Hill räknas till en av Sveriges främsta landskapsmålare. Hans livsöde och konstnärskap tillhör den svenska konsthistoriens kanske märkligaste men mest intressanta. Född i ett akademikerhem i Lund lyckades han trots faderns protester få påbörja studier vid Konstakademin i Stockholm och reste sedan till Frankrike, där han kom i kontakt med Corots landskapsmåleri. Han fann sina motiv i Barbizon och senare vid floden Oise, i Luc-sur-Mer och Bois-le-Roi. Han målade frenetiskt med förhoppning om att bli antagen på Paris-salongen. Redan under studieåren kämpade han med en begynnande mental ohälsa och 28-årig fördes han till sinnessjukhuset i Passy. Under sjukhusvistelsen påbörjade han sin rika produktion av teckningar och fortsatte sedan med detta efter återkomsten till Lund, där han under återstoden av sitt liv vårdades av familjen. I tusentals blad framträder en fantasivärld av figurer och figurscener. Idag har Hills flodlandskap och blommande fruktträd från åren i Frankrike, tillsammans med de visionära teckningarna från sjukdomstiden i Lund fått stor uppskattning. Hans konst skildrar en ensamhet och längtan som är lätt att låta sig gripas av. Han är främst representerad på Malmö Museum och på Nationalmuseum i Stockholm.
Läs mer